|
|
J-012 |
| Brott/Straff
|
När hamnar man i polisens register?
Det regleras i Lag (1998:620) om belastningsregister, och Lag (1998:621) om misstankeregister, som båda trädde i kraft 1:a Januari 2000, samt följdlagstiftning angående detaljerna. Dessutom finns en Polisdatalag (1998:622), som reglerar en grupp kompletterande register: fingeravtrycks- och signalementregister, kriminalunderrättelseregister, DNA-register, spårregister, m.fl. Under en övergångsperiod får äldre register enligt tidigare lagar finnas parallellt.
Det som i dagligt tal oftast menas med polisregister är belastningsregistret. Där registreras uppgifter om alla som dömts för brott, inklusive strafförelägganden för t.ex. fortkörning som utdelats direkt av polisman och accepterats av föraren. Även vissa andra uppgifter registreras, t.ex. om den som belagts med besöksförbud. Uppgifter om domar som lett till fängelse tas bort ur registret 10 år efter frigivningen, uppgifter om domar som lett till böter tas bort efter 5 år. Uppgifterna kan kvarstå längre om samma person begår nya brott.
Misstankeregistret gäller personer som är skäligen misstänkta för brott i brottsbalken eller andra brott som kan ge fängelse, dvs det används i samband med förundersökning. Om förundersökningen eller eventuellt åtal läggs ner skall uppgifterna tas bort ur registret (och om man blir dömd, då läggs en uppgift om detta i stället in i belastningsregistret).
Det särskilda spårregistret innehåller säkrade DNA-spår från brottsplatser där gärningsmannen ej är funnen. Med hjälp av detta register är det möjligt att i framtiden klara upp dessa brott. Uppgifterna i spårregistret får kvarstå i högst 30 år.
Tillbaka till juridikfrågor
Tillbaka till brott/straffrågor
|
|
|