Egen hemsida eller websajt? Sätt en länk till oss!
Egen websajt?
Länka till oss!
faktabanken.nu logo
Bok på webben Showen
utan slut
Bredband
Startsidan
 MobilerFrågor och svarDatorer
Naturvetenskap
Teknik
Juridik
Forum
Forum
 SpelSpecialsektionerHobby
Rymdstationen
Solsystemet
Vädersatellitbilder
Karta/satellitbilder
Robotar
Trafikmärken
Dataord
Periodiska systemet
Projekt stadsbild
Tågsignaler
Gradbeteckningar
Elektronik
 MobiltelefonerSmått och gottDatorspel
Romerska siffror
Synvillor
Geologitidsåldrar
Motståndsfärgkoder
Diamantkvaliteter
Måttenheter
Spelord
Chattförkortningar
Filnamnsändelser
Batterier
Körkortsklasser
Knopfilmer
Runor
E-nummer
Farlighetsnummer
Elektronik
Om faktabanken.nu
Länkbilder
Annonsering
Om cookies
Fakta

Ohms lag
Mellan spänning, ström och resistans finns ett absolut samband som kallas Ohms lag. Ohms lag säger att spänningen är lika med strömmen gånger resistansen. Man kan också vända på det och säga att strömmen är lika med spänningen delat med resistansen, och att resistansen är lika med spänningen delat med strömmen. Om man känner till två av de tre sakerna kan man alltid räkna ut den tredje med Ohms lag.

Ohms lag Ohms lag fastställer sambandet mellan ström, spänning och resistans (motstånd) i alla elektriska kretsar. Med dess hjälp kan vilken som helst av de tre räknas ut om man känner till de andra två.

När man skriver formler med elektriska storheter betecknas spänning med U, ström med I och resistans med R. De tidigare använda V, A och är förkortningar för vad storheterna mäts i. Spänning betecknas U i formler, men mäts i volt vilket förkortas V. Ström betecknas I i formler, men mäts i amperere vilket förkortas A. Och resistans (motstånd) betecknas R i formler, men mäts i ohm vilket förkortas .

Exempel:
Kopplar man någonting som har 50 ohms resistans till ett 9-volts batteri så kommer strömmen i den kretsen att bli 9 delat med 50 vilket är lika med 0.18 ampere. (Detta är samma sak som 180 milliampere om man hellre vill uttrycka det så. En milliampere är en tusendels ampere.) Kopplar man en annan sak till ett batteri på 9 volt och sedan mäter med ett mätinstrument att strömmen är 0.06 ampere så innebär det att saken i fråga har en resistans på 150 ohm (9 delat med 0.06 är lika med 150). Och om vi ansluter en apparat med resistansen 500 ohm till en spänningskälla och det då visar sig att strömmen som flyter är 0.024 ampere så vet vi att spänningskällan i fråga är på 12 volt (0.024 gånger 500 är lika med 12).

Ohms lag 1Ohms lag 2Ohms lag 3

Effekt
För att beskriva hur kraftfull t.ex. en glödlampa eller ett elektriskt element är används begreppet effekt. Den elektriska effekten är produkten av spänningen som vi anslutit till kretsen, och den ström som flyter genom kretsen. För att få fram effekten, som mäts i watt och förkortas W tar man spänningen gånger strömmen. Man kan också vända på det och få fram spänningen genom att ta effekten delat med strömmen, även om denna situation är mindre vanlig i praktiken. Något som ofta är användbart är att vända på det på följande sätt: man kan få fram strömmen genom att ta effekten delat med spänningen.

Effekt, watt Effekten i en elektrisk krets är lika med spänningen gånger strömmen. Användbart är också att räkna ut strömmen genom att ta effekten delat med spänningen. Effekt, som mäts i watt vilket förkortas W, betecknas med P i formler.

Exempel:
En vanlig glödlampa på 60 watt som ansluts till elnätets 230 volt ger en ström på lite drygt 0.26 ampere (60 delat med 230 är lika med 0.2608696). Men en dammsugare på 1200 watt kommer att medföra en ström på över 5 ampere när den används (1200 delat med 230 är lika med 5.2173913). Och om man funderar på om den nyinköpta värmefläkten på 2000 watt går att ansluta till vägguttaget i sommarstugan så kan man gå och titta i proppskåpet hur mycket säkringen är på: om den är på 6 ampere så går det inte eftersom 230 volt gånger 6 ampere är lika med 1380 watt, vilket då är max man kan koppla in där. Om säkringen däremot är på 10 ampere så blir det 230 gånger 10 är lika med 2300 watt, så då går det bra (om inte en massa andra saker som drar mycket ström också är kopplade på samma säkring).

Effekt handlar här om den elektriska effekten, inte till exempel den visuella effekten av hur mycket en lampa lyser. Lågenergilampor ger i stort sett lika mycket ljus som vanliga glödlampor, men använder betydligt mindre elektrisk energi (lägre ström flyter genom kretsen, effekten är lägre). Lågenergilampan fungerar på ett sätt som inte strålar ut så mycket värme som den vanliga glödlampan gör. För att få den vanliga lampan att lysa med önskad ljusstyrka måste vi konstruera den så att den drar 60 watt, men en mycket stor del av den elektriska energin övergår med den tekniken inte i ljus, utan i värme. Lågenergilampan fungerar på ett helt annat sätt som gör att den bara blir ljummen, och det räcker med 11 watt för att ge en ljusstyrka i samma storleksordning som den vanliga glödlampan på 60 watt.







Tillbaka till elektronikstartsidan