Darmstadtium (Ds) är grundämne nummer 110 – hyllningen till staden som blivit periodiska systemets tyska huvudstad. Vid forskningsanläggningen GSI i Darmstadt skapades sex grundämnen mellan 1981 och 1996, och ruta 110 fick bära värdstadens namn. Metoden bakom dem alla var densamma: skjut en jonstråle mot en tung måltavla och hoppas på en enda kärna.
| Atomnummer | 110 |
|---|---|
| Kemiskt tecken | Ds |
| Atommassa | 282,166 u |
| Ämnesklass | Okända kemiska egenskaper |
| Placering | Grupp 10 · Period 7 |
| Tillstånd (rumstemperatur) | Fast (förväntat) |
| Elektronkonfiguration | [Rn]7s2 5f14 6d8 (förutsagd) |
| Upptäckt (år) | 1994 |
Data: PubChem, National Institutes of Health (NIH).
Egenskaper
Darmstadtium hör till samma grupp som platina och nickel, och den längstlevande kända isotopen har omkring en halv minuts halveringstid. Beräkningar antyder att ämnet skulle vara en tät, ädel metall om det gick att samla – men bara några tiotal atomer har någonsin existerat.
Var finns darmstadtium?
Naturliga förekomster saknas. Darmstadtium framställdes genom att bly bombarderas med nickeljoner – kalla fusionen, en teknik där kärnorna slås samman med minsta möjliga överskottsenergi för att den nya kärnan ska överleva.
Vad används darmstadtium till?
Ingen praktisk användning existerar. Darmstadtium markerar i stället slutet på GSI:s epok: efter ruta 112 flyttade jakten på nya grundämnen till Dubna och Japan, med nya metoder och tyngre projektiler.
Upptäckten av darmstadtium
Sigurd Hofmann och kollegorna vid GSI skapade darmstadtium den 9 november 1994 genom att beskjuta en blymåltavla med nickeljoner. Både japanska och ryska grupper hade gjort tidigare försök, men IUPAC gav Darmstadt äran, och namnet fastställdes 2003. Tillsammans med bohrium, hassium, meitnerium, röntgenium och copernicium blev det sex grundämnen från samma anläggning i Hessen.
Visste du att …?
- Sex grundämnen – 107 till 112 – kommer från samma tyska anläggning i Darmstadt.
- Kalla fusionen, tekniken bakom darmstadtium, slår samman kärnor med minsta möjliga energi så att den nya kärnan hinner överleva.
- Bara några tiotal darmstadtiumatomer har någonsin funnits – och alla har sönderfallit inom minuter.
Vanliga frågor om darmstadtium
Varför heter det darmstadtium?
Efter Darmstadt i Hessen, staden där forskningsanläggningen GSI ligger och där ämnet skapades 1994. Namnet fastställdes av IUPAC 2003.
Vad är kall fusion i det här sammanhanget?
En metod där en jonstråle träffar en tung måltavla med precis tillräcklig energi för att kärnorna ska smälta samman, men inte mer – överskottsenergi får den nya kärnan att omedelbart falla sönder.
Kommer darmstadtium någonsin få användning?
Nej. Halveringstiden räknas i sekunder och utbytet i enstaka atomer per veckor av körning – ämnet kan aldrig bli material.
Källor
Sidan uppdaterades i augusti 2026.