Romerska siffror är ett talsystem med sju tecken: I = 1, V = 5, X = 10, L = 50, C = 100, D = 500 och M = 1 000. Tecknen läses från vänster till höger och läggs ihop. Står ett mindre tecken före ett större dras det i stället ifrån, så IV är 4 och IX är 9. Med de reglerna går det att skriva alla heltal från 1 till 3 999.
Under omvandlaren går vi igenom reglerna, de vanliga misstagen och tabeller för tal, tiotal och årtal. Sist finns svar på korsordsfrågorna och historien om varför Sveriges kungar har så höga nummer.
Omvandlare för romerska siffror
Skriv ett tal (1 till 3 999 999) eller romerska siffror. Verktyget känner av åt vilket håll du räknar och visar hur svaret byggs upp.
Gör om ett datum
De sju tecknen
Hela systemet vilar på sju bokstäver. Varje tecken har ett fast värde som aldrig ändras, oavsett var i talet det står. Det som ändras är om värdet läggs till eller dras ifrån.
Tecknen för 1, 5, 10, 50 och 100 kommer från etruskiska siffror som romarna tog över. Formerna slipades sedan till bokstäver som liknade dem. C och M har fått stöd av de latinska orden centum och mille, men tecknen fanns innan kopplingen till orden gjordes.
Reglerna: så läser du romerska siffror
Fem regler räcker för att läsa och skriva varje tal i modern form. De flesta lär sig dem på några minuter.
- Stora tecken först. Tecknen skrivs från det största till det minsta och läggs ihop. XVI är 10 + 5 + 1 = 16.
- Högst tre lika i rad. I, X, C och M får upprepas tre gånger. III är 3, XXX är 30 och MMM är 3 000.
- V, L och D upprepas aldrig. Två femmor skrivs som X, inte som VV. Samma sak gäller L och D.
- Ett mindre tecken före ett större dras ifrån. IV är 5 − 1 = 4 och XC är 100 − 10 = 90.
- Bara sex subtraktioner är tillåtna. I står före V och X, X före L och C, C före D och M. Fler kombinationer finns inte i standardformen.
IV = 4, IX = 9XL = 40, XC = 90CD = 400, CM = 900V, L och D står aldrig före ett större tecken. Bara ett mindre tecken åt gången får dras ifrån.
Regel fem är den som oftast glöms bort och förklarar varför 99 skrivs XCIX och inte IC, fast IC ser kortare ut. Ett tecken får bara dras från ett som är högst tio gånger större.
Steg för steg: gör om ett tal till romerska siffror
Dela upp talet i tusental, hundratal, tiotal och ental. Skriv varje del för sig och sätt ihop dem i samma ordning. Metoden fungerar för alla tal upp till 3 999 och kräver ingen huvudräkning.
Ta årtalet 1994 som exempel. Det består av 1 000 + 900 + 90 + 4. Tusen blir M, niohundra blir CM, nittio blir XC och fyra blir IV. Ihop blir det MCMXCIV.
Åt andra hållet läser du tecken för tecken från vänster. Är nästa tecken större än det du står på bildar de ett par som räknas för sig. MMXXVI blir 1 000 + 1 000 + 10 + 10 + 5 + 1 = 2 026, eftersom inget tecken står före ett större.
| Position | 1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | 8 | 9 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Ental | I | II | III | IV | V | VI | VII | VIII | IX |
| Tiotal | X | XX | XXX | XL | L | LX | LXX | LXXX | XC |
| Hundratal | C | CC | CCC | CD | D | DC | DCC | DCCC | CM |
| Tusental | M | MM | MMM | används inte i standardformen | |||||
Tabellen ovan är hela systemet i en ruta. Hitta siffran för varje position i talet, läs av tecknen och skriv dem efter varandra.
Tabell: romerska siffror 1-100
Rutorna med guldkant markerar varje jämnt tiotal. Mönstret upprepar sig för varje tiotal, så den som kan 1 till 10 kan resten genom att sätta rätt tiotalstecken framför.
Tiotal, hundratal och tusental
De runda talen är byggstenarna i allt annat. Lär du dig de här tre raderna kan du skriva vilket tal som helst under 4 000.
Tiotal 10 till 100
Hundratal 100 till 1 000
Tusental och högsta talet
Det högsta talet i standardformen är 3 999, som skrivs MMMCMXCIX. Fyra M i rad bryter mot regeln om högst tre lika tecken, så för större tal använde romarna andra knep som du hittar längre ned.
Årtal med romerska siffror
Årtal är det vanligaste skälet till att någon behöver romerska siffror i dag. De syns på hörnstenar, gravstenar, minnesplaketter, eftertexter i filmer och i tatueringar med ett viktigt datum. Ett årtal skrivs precis som vilket annat tal som helst. Tabellen visar ett urval av kända år och åren närmast framåt.
Alla år på 2000-talet börjar med MM. Därefter följer resten av talet, så 2026 blir MMXXVI och 2030 blir MMXXX. År mellan 1900 och 1999 börjar med MCM, vilket gör dem längre: 1988 skrivs MCMLXXXVIII.
Datum och födelsedatum
Ett datum skrivs med dag, månad och år var för sig, ofta med punkt emellan, så den 28 oktober 2026 blir XXVIII.X.MMXXVI. Omvandlaren ovan har en egen ruta för datum där du kan välja ordning.
Dubbelkolla alltid ett datum innan det graveras eller tatueras. Det vanligaste felet är att skriva 4 eller 9 som IIII och VIIII. Ett annat är att 1990-talet blir MDCCCCXC i stället för MCMXC.
Årtal i filmer och tv
Amerikanska filmer har länge skrivit upphovsrättsåret med romerska siffror i eftertexterna. Ett känt misstag finns i The Last Time I Saw Paris från 1954. Där står året som MCMXLIV. Det betyder 1944, tio år för tidigt.
Snabbsvar på de tal som oftast söks
| Tal | Romerska siffror | Så byggs det |
|---|---|---|
| 4 | IV | 5 − 1 |
| 9 | IX | 10 − 1 |
| 14 | XIV | 10 + 4 |
| 15 | XV | 10 + 5 |
| 16 | XVI | 10 + 5 + 1 |
| 19 | XIX | 10 + 9 |
| 40 | XL | 50 − 10 |
| 50 | L | ett tecken |
| 90 | XC | 100 − 10 |
| 99 | XCIX | 90 + 9 |
| 100 | C | ett tecken |
| 400 | CD | 500 − 100 |
| 500 | D | ett tecken |
| 900 | CM | 1 000 − 100 |
| 1 000 | M | ett tecken |
| 2000 | MM | 1 000 + 1 000 |
Åt andra hållet betyder XIV inget hemligt. Det är 14 och syns oftast i kunganamn som Erik XIV, medan XVI är 16 och XX är 20.
Romerska siffror i korsord
Korsordsmakare älskar romerska siffror eftersom de ger korta svar på en eller två bokstäver. Ledtråden brukar vara formulerad som ”500 i Rom” eller ”femtio för romare”. Svaret är då bokstaven som står för talet.
| Ledtråd | Svar |
|---|---|
| Ett i Rom | I |
| Fem i Rom | V |
| Nio i Rom | IX |
| Tio i Rom | X |
| Femtio i Rom | L |
| Hundra i Rom | C |
| Femhundra i Rom | D |
| Tusen i Rom, tusen för romare | M |
| Romersk sexa | VI |
| Romersk elva | XI |
Vanliga fel och varför de är fel
Den som skriver romerska siffror för hand gör nästan alltid något av de här misstagen till en början. Skriv in en felaktig form i omvandlaren så förklarar den vad som är fel.
- IC för 99. I får bara stå före V och X. Rätt form är XCIX.
- IIX för 8. Bara ett tecken åt gången får dras ifrån. Rätt form är VIII.
- VX för 5. V står aldrig framför ett större tecken. Fem är bara V.
- XM för 990. X får inte dras från M. Rätt form är CMXC.
- MIM för 1999. Ser elegant ut men bryter mot regeln. Rätt form är MCMXCIX.
- IIII för 4. Godtas på urtavlor men är inte standardform. Skriv IV.
Därför står det IIII på klockan
Titta på en klassisk urtavla så ser du ofta IIII på fyrans plats. Nian är ändå skriven IX. Bruket går tillbaka åtminstone till urverket i katedralen i Wells i England från slutet av 1300-talet.
Ingen vet säkert varför. En vanlig förklaring är symmetri: IIII väger upp VIII på andra sidan tavlan bättre än det smala IV gör. Andra pekar på att siffran blir lättare att läsa upp och ned. Det kan också ha varit ren tradition när de första mekaniska uren byggdes. Uppgiften att romarna undvek IV för att det liknar början på guden Jupiters namn saknar stöd.
Alla klockor följer inte bruket. Big Ben i London, egentligen klocktornet Elizabeth Tower, har IV på sina urtavlor.
Romarna själva skrev ofta IIII
Subtraktionsregeln var inte lika fast i antiken som i dag. På Colosseum i Rom, som byggdes åren 72-80 efter Kristus, numrerades ingångarna till publiken. Ingång 44 har numret XLIIII: subtraktion för fyrtio men inte för fyra.
I romerska inskrifter finns också former som XIIX för 18 och IIXX för 22. De följer en logik där man räknar ner från närmaste tiotal. Under medeltiden skrevs siffrorna ofta med små bokstäver och sista i:et som ett j, så att tre blev iij. Läkare höll fast vid det på recept ända in på 1900-talet, eftersom ett avslutande j gör det svårare att lägga till ett streck i efterhand.
Stora tal: streck och bågar
För tal över 3 999 räckte inte de sju tecknen. Romarna hade två lösningar som båda syns i gamla texter.
Den ena är ett streck över tecknen, kallat vinculum, som gör värdet tusen gånger större. V med streck över betyder 5 000 och X med streck betyder 10 000. Skriv in ett tal över 3 999 i omvandlaren så visas strecket.
Apostrophus heter den andra lösningen. Den bygger på bågar runt ett I. CIↃ betyder 1 000, IↃ betyder 500 och CCIↃↃ betyder 10 000. Ur den formen kom tecknet D, som är en förenklad halva av det gamla tecknet för tusen.
Finns det en nolla?
Nej, romarna hade inget tecken för noll. Talsystemet byggde på att lägga ihop och dra ifrån värden. Då behövs ingen platshållare. I vårt system skiljer nollan 105 från 15, men i romerska siffror är CV och XV redan olika.
Behovet uppstod först när munkar räknade ut påskens datum. Dionysius Exiguus skrev det latinska ordet nulla, som betyder ingen, i en tabell år 525. Omkring år 725 använde munken Beda eller någon i hans krets bokstaven N som förkortning. Romerska siffror har fortfarande ingen nolla i dag.
Bråk: romarnas tolftedelar
Romarna räknade bråk i tolftedelar. En tolftedel kallades uncia och skrevs som en punkt. Ordet lever kvar i engelskans inch och ounce, tum och uns.
En halv hette semis och skrevs S, sju tolftedelar blev S med en punkt bredvid medan fem tolftedelar skrevs med fem punkter i samma mönster som på en tärning. Systemet passade handel med vikter och mynt, där tolv går jämnt att dela i halvor, tredjedelar och fjärdedelar.
Kungar, påvar och Sveriges påhittade regentnummer
Regentnummer är den plats där de flesta svenskar möter romerska siffror. Carl XVI Gustaf läses Carl den sextonde Gustaf. Siffran ska visa att han är den sextonde kungen med namnet Karl, men så många Karlar har Sverige aldrig haft.
Förklaringen finns i en bok från 1554. Johannes Magnus, Sveriges siste katolske ärkebiskop, gav då ut en svensk kungakrönika med 143 regenter, från Noas sonson Magog och framåt. Historikern Dick Harrison har beskrivit det mesta av innehållet som påhittat. När Erik blev kung 1560 räknade han Erikarna i boken, fann tretton och kallade sig Erik XIV. Hans bror Karl gjorde samma sak och blev Karl IX.
| Regent | Nummer | Kung |
|---|---|---|
| Erik XIV | 14 | 1560-1568 |
| Johan III | 3 | 1568-1592 |
| Karl IX | 9 | 1604-1611 |
| Gustav II Adolf | 2 | 1611-1632 |
| Karl X Gustav | 10 | 1654-1660 |
| Karl XI | 11 | 1660-1697 |
| Karl XII | 12 | 1697-1718 |
| Gustav III | 3 | 1771-1792 |
| Gustav IV Adolf | 4 | 1792-1809 |
| Karl XIII | 13 | 1809-1818 |
| Karl XIV Johan | 14 | 1818-1844 |
| Karl XV | 15 | 1859-1872 |
| Oscar II | 2 | 1872-1907 |
| Gustaf V | 5 | 1907-1950 |
| Gustaf VI Adolf | 6 | 1950-1973 |
| Carl XVI Gustaf | 16 | 1973- |
Numreringen har sedan följts av alla senare kungar med samma namn. Därför fortsatte räkningen från Karl IX hela vägen fram till dagens kung. Påvar och kungar i andra länder numreras på samma sätt, även om få har så fantasifulla startpunkter som de svenska.
Var används romerska siffror i dag?
Arabiska siffror tog över i Europa under senmedeltiden, delvis tack vare Fibonaccis räknebok Liber Abaci från 1202. Med nollan och positionssystemet blev det enkelt att räkna. Det klarade de romerska siffrorna aldrig. De lever kvar där de ska se högtidliga ut eller skilja en sorts nummer från en annan.
- Regentnummer och påvar. Gustav III, Johannes Paulus II och Leo XIV.
- Urtavlor. Klassiska klockor och armbandsur.
- Kapitel, akter och bilagor. Ofta för att skilja huvuddelar från numrerade stycken.
- Sidnummer i förord. Böcker numrerar förordet i, ii, iii så att själva texten kan börja på sida 1.
- Årtal på byggnader och i eftertexter. Ett årtal i romerska siffror signalerar tradition.
- Stora idrottsevenemang. Super Bowl numreras med romerska siffror. Ett undantag gjordes för Super Bowl 50 år 2016. Därefter återgick man till LI och LII.
- Talsystem i andra språk. På franska och italienska skrivs århundraden med romerska siffror, som XXe siècle för 1900-talet. På svenska skriver vi i stället 1900-talet.
Latinska räkneord
Den som söker på latinska siffror letar ofta efter orden, inte tecknen. Här är räkneorden för de vanligaste talen tillsammans med tecknet.
| Tal | Tecken | Latin |
|---|---|---|
| 1 | I | unus |
| 2 | II | duo |
| 3 | III | tres |
| 4 | IV | quattuor |
| 5 | V | quinque |
| 6 | VI | sex |
| 7 | VII | septem |
| 8 | VIII | octo |
| 9 | IX | novem |
| 10 | X | decem |
| 20 | XX | viginti |
| 50 | L | quinquaginta |
| 100 | C | centum |
| 500 | D | quingenti |
| 1 000 | M | mille |
Flera svenska ord bär spår av dem. Oktober var den åttonde månaden i den äldsta romerska kalendern, december den tionde och procent kommer av per centum, per hundra.
Romerska siffror på datorn
Skriv romerska siffror med vanliga versaler: I, V, X, L, C, D och M. Unicode har visserligen egna tecken för romerska siffror i blocket U+2160 till U+2188, men standarden själv rekommenderar vanliga bokstäver. De specialtecknen syns inte i alla typsnitt och hittas inte av sökfunktioner.
Kalkylprogram kan räkna åt dig. I svenska versioner av Excel och i Apples Numbers heter funktionen ROMERSK och gör om ett tal till romerska siffror.
Testa dig själv
Testa dig själv
Sex frågor åt båda hållen. Nya frågor varje gång du börjar om.
Vanliga frågor om romerska siffror
Vilket är det högsta talet med romerska siffror?
Standardformen slutar på 3 999, skrivet MMMCMXCIX. Med ett streck över tecknen, kallat vinculum, går det att skriva tal i miljontal.
Hur skriver man 2026 med romerska siffror?
MMXXVI. Två tusen blir MM, tjugo blir XX och sex blir VI.
Vad betyder XIV?
XIV är 14. Tio plus fyra, där fyra skrivs IV.
Vad är 500 med romerska siffror?
D. Tecknet står ensamt för femhundra medan 400 skrivs CD.
Varför skrivs 4 som IV och inte IIII?
Regeln om högst tre lika tecken i rad gör IV till standardform. IIII är den äldre additiva formen och används fortfarande på många urtavlor.
Har romerska siffror en nolla?
Nej. Under medeltiden markerades noll med ordet nulla eller bokstaven N, men något tecken i själva systemet finns inte.
Källor
- Wikipedia: Roman numerals, om etruskiskt ursprung, Colosseum, vinculum, apostrophus, bråk, nulla och Unicode.
- The Local: Why Carl XVI Gustaf isn’t actually Sweden’s 16th King Carl, med historikern Dick Harrison om Johannes Magnus och regentnumren.
- Apple Support: Funktionen ROMERSK.