Varför nyser man? Reflexen, orsakerna och när du ska söka vård

Man nyser för att få bort något som retar näsans slemhinna, som damm, pollen eller virus. Nervändar i näsan skickar en signal via trigeminusnerven till ett nyscentrum i hjärnstammen. Där startar en reflex som fyller lungorna, stänger svalget så att trycket stiger och sedan pressar ut luften genom näsa och mun på en gång. När reflexen väl har satt igång går den sällan att stoppa.

Nysningen är ett reningssystem och inget tecken på att något är fel, men ljus, kyla, kryddor och en mycket full mage kan trigga samma reflex hos vissa människor. Svara på frågorna nedan så får du veta vad som troligen ligger bakom dina nysningar.

Vad händer i kroppen när du nyser?

En nysning är en reflex, på samma sätt som när knät rycker till av en knackning. Signalen går inte via tanken utan genom en färdig nervbana. Forskare delar in den i två faser: den del som sker i näsan och den del som sker i andningen.

Retningen fångas upp av känselnerver i slemhinnan, framför allt grenar av trigeminusnerven som också ger känsel i ansiktet. En spansk studie från 2006 kopplade reflexen till ett område i förlängda märgen nära trigeminusnervens kärna. Forskarna föreslog att just där finns människans nyscentrum.

Nysningen steg för steg

Det mesta sker på under en sekund. Bara kittlingen kan dröja, ibland så länge att nysningen aldrig kommer.

Vad får oss att nysa?

Allt som irriterar slemhinnan kan utlösa reflexen. Vissa orsaker drabbar alla, andra bara den som har en känslig näsa eller ett ärftligt anlag.

• Damm och partiklar. Den vanligaste orsaken. Även rök och fina partiklar från stekning kan räcka.
• Pollen och andra allergener. Hos allergiker reagerar immunförsvaret och frisätter histamin, som gör slemhinnan svullen och kliande.
• Virus. Förkylningsvirus angriper slemhinnan och nysningarna sprider sedan viruset till nya värdar.
• Kyla och temperaturväxlingar. Att gå från varmt till kallt kan sätta igång näsan.
• Starka dofter och kemikalier. Parfym, rengöringsmedel och tobaksrök.
• Peppar och chili. Ämnena piperin i svartpeppar och capsaicin i chili retar nervändarna direkt.
• Starkt ljus. Gäller den som har fotisk nysreflex, se längre ned.
• Full mage. Ett ovanligt och ärftligt fenomen som kallas snatiation.
• Plockade ögonbryn. Huden runt ögonen försörjs av samma nerv som näsan och signalen kan slå över.

Nysningar vid förkylning

En förkylning börjar ofta med att det kittlar och nyser. Viruset gör slemhinnan svullen, näsan producerar mer slem och nysningarna försöker skölja ut alltihop. Efter några dagar brukar snoret bli tjockare och gråare, gult eller grönt, vilket är en del av den normala läkningen.

De allra flesta med snuva behöver inte söka vård. Koksaltsköljning kan lindra medan avsvällande nässpray ska användas högst tio dagar i följd eftersom näsan annars kan bli tätare av själva sprayen. Ring 1177 om du vill ha hjälp att bedöma dina symtom.

Allergi och pollen

Ungefär en fjärdedel av befolkningen får pollenbesvär under vår och sommar enligt 1177, med vattnig snuva, mycket nysningar, klåda i näsan och röda, kliande ögon. Ögonbesvären är det som tydligast skiljer allergi från andra orsaker.

Säsongen börjar redan i slutet av februari med hassel. Därefter följer al, björk och gräs. Sist kommer gråbo som kan ge besvär in i september. Björkpollen startar i början av april i södra Sverige, medan Mellansverige får sin säsong i mitten eller slutet av april och norra Sverige något senare.

Receptfria allergitabletter hjälper mot nysningar och klåda. Mot nästäppa brukar nässpray med kortison fungera bäst. Börja gärna med medicinen en till två veckor innan säsongen drar igång, så hinner den verka. Kontakta en vårdcentral om de receptfria medlen inte räcker eller om du får astmasymtom som hosta och andnöd.

Nyser du i stället året runt och mest inomhus kan det bero på allergi mot kvalster eller pälsdjur. Ett allergitest kan ge besked.

Vasomotorisk rinit: när näsan reagerar utan orsak

Vissa får rinnsnuva, nästäppa och nysningar utan att ha vare sig infektion eller allergi. Tillståndet heter vasomotorisk rinit och innebär att slemhinnan är ovanligt känslig. Det brukar börja i vuxen ålder och ofta bli bättre med åren.

Typiska utlösare är viss mat, tobaksrök, parfym, alkohol, torr luft och temperaturväxlingar. Ögonen påverkas sällan. Undvik det som sätter igång besvären och prova koksaltsköljning, så blir många bättre. Kontakta en vårdcentral om besvären återkommer trots receptfri nässpray eller om snuvan är blodig eller bara kommer från ena näsborren.

Varför nyser man av solljus?

Mellan 18 och 35 procent av alla människor nyser när de plötsligt kommer ut i starkt ljus, enligt uppskattningar som återges i forskningen. Fenomenet kallas fotisk nysreflex och fick på engelska det skämtsamma namnet ACHOO, som står för Autosomal-dominant Compelling Helio-Ophthalmic Outburst. Anlaget ärvs dominant. Har en förälder det är chansen stor att barnet också nyser mot solen.

Varför ljus ger nysningar är inte helt klarlagt. Den vanligaste förklaringen är att synnerven och trigeminusnerven ligger nära varandra. När ögat ser ett kraftigt ljus kan signalen spilla över till nerven som styr näsan. Hjärnan tolkar den då som en retning.

Frågan är gammal. Aristoteles undrade omkring 350 år före Kristus varför solens värme får oss att nysa och trodde att den gav svett inne i näsan. Francis Bacon testade på 1600-talet att vända ansiktet mot solen med slutna ögon och nös inte. Därmed föll idén om värmen, eftersom det var ljuset i ögonen som räknades.

Reflexen är ofarlig men kan bli ett problem för den som kör bil ut ur en tunnel eller flyger. Solglasögon dämpar ljuschocken.

Varför nyser man efter maten?

Ett fåtal människor nyser okontrollerat när magen blir riktigt full. Fenomenet beskrevs 1989 och fick året efter namnet snatiation, en blandning av engelskans sneeze och satiation, mättnad. Det verkar gå i arv och är ofarligt.

Varför nyser man flera gånger i rad?

Ingen forskning har ännu kunnat visa exakt vad som styr antalet, men danska läkare som tillfrågats tror att det beror på hur känslig nerven är och på att retningen finns kvar efter första nysningen. Människor har olika tröskel för när nerven reagerar och den som har låg tröskel nyser gärna i serier.

Hur ofta är det normalt att nysa?

En dansk studie från 2002 lät 80 sjukhusanställda och läkarstudenter utan snuvebesvär föra dagbok över sina nysningar i två veckor. Mer än 95 procent nös och snöt sig färre än fyra gånger per dygn i genomsnitt. Forskarna drog slutsatsen att det är normalt att nysa upp till fyra gånger om dagen, medan fler kan vara tecken på rinit.

Hur snabb är en nysning?

Siffror på 150 eller 160 kilometer i timmen förekommer ofta, men de bygger inte på mätningar av själva luftströmmen. När en forskargrupp 2013 filmade nysningar med en teknik som gör luftströmmar synliga blev den högsta uppmätta hastigheten 4,5 meter per sekund, ungefär 16 kilometer i timmen.

De höga siffrorna har två ursprung. Den ena är en äldre uppskattning på 100 meter per sekund som räknades fram teoretiskt. Den andra gäller hur snabbt enskilda droppar slungas ut, upp till 46 meter per sekund, vilket inte är samma sak som hur fort luften rör sig.

Hur långt en nysning når är en annan fråga. Det synliga molnet i studien från 2013 nådde 0,6 meter. Forskaren Lydia Bourouiba vid MIT visade 2020 att det fuktiga, varma moln som bär de minsta dropparna kan färdas sju till åtta meter. En enda nysning kan innehålla tiotusentals droppar.

Är det farligt att hålla inne en nysning?

I sällsynta fall, ja. År 2018 beskrevs en 34-årig man i Leicester i England som höll för näsan och munnen för att stoppa en kraftig nysning. Han hörde en smäll i halsen, fick en bristning i svalget och låg en vecka på sjukhus. Fallet publicerades i den brittiska tidskriften BMJ Case Reports.

Ett liknande fall kom från Dundee i Skottland 2023. En man i 30-årsåldern höll för både näsa och mun under bilkörning och fick ett två millimeter stort hål i luftstrupen. Båda männen blev friska.

Akutläkaren Susann Järhult vid Akademiska sjukhuset i Uppsala har kallat skadorna extremt ovanliga. Hon menar att det troligen fanns en svaghet sedan tidigare. Nysningen var bara det sista som behövdes. Rådet är ändå enkelt: låt nysningen komma, men i armvecket.

Myter om nysningar

Stannar hjärtat när man nyser?

Nej, hjärtat fortsätter slå som vanligt. Föreställningen om ett stillastående hjärta fanns redan under renässansen och är en av förklaringarna till att man önskar välsignelse efter en nysning.

Kan ögonen åka ut om man nyser med öppna ögon?

Ögonen sitter kvar. Ögonlocken sluts reflexmässigt, men det går att hålla dem öppna med lite övning.

Kan man nysa i sömnen?

Nästan aldrig. Under sömnen dämpar hjärnan inkommande känselsignaler. I drömsömnen är också de flesta musklerna nästan förlamade. En stark retning väcker dig först så att nysningen kommer när du är vaken.

Prosit: därför säger vi det

Prosit är latin och betyder ungefär må det gagna. Ordet kommer från verbet prodesse som betyder att göra nytta. Det användes som skål bland tyska studenter redan på 1500-talet. På svenska, danska och norska har det blivit det vanliga svaret på en nysning.

Etikettexperten Magdalena Ribbing rådde till att säga prosit vid första nysningen men inte vid varje nysning i en lång serie. Enligt ett gammalt skämt dör en tomte om man svarar tack.

Nyser djur?

Ja, många däggdjur och fåglar nyser, bland dem katter, hundar och höns. Afrikanska vildhundar har till och med visat sig använda nysningar när flocken ska bestämma om den ska ge sig ut på jakt. Ju fler som nyser, desto troligare att flocken bryter upp.

Ny forskning: nysningens egna nervceller

År 2021 hittade forskare vid Washington University i St. Louis de nervceller som styr nysreflexen hos möss. Studien publicerades i tidskriften Cell. När forskarna tog bort celler som reagerar på signalämnet neuromedin B slutade mössen nysa. Tillsatte de ämnet nös mössen utan att något retade näsan. Forskarna hoppas att upptäckten på sikt ska ge läkemedel som minskar nysningar vid luftvägsinfektioner och därmed smittspridning.

Så nyser du rätt

• Nys i armvecket, inte i handen, så hamnar inte virus på dörrhandtag och tangentbord.
• Använd pappersnäsdukar när du snyter dig och släng dem direkt.
• Tvätta händerna ofta när du är förkyld.
• Håll inte för både näsa och mun. Vänd dig hellre bort och låt nysningen komma.

När ska du söka vård?

De flesta nysningar är helt ofarliga. Enligt 1177 är det dags att kontakta en vårdcentral i några lägen.

• Du har återkommande besvär med rinnsnuva, nästäppa, nysningar och klåda i näsan.
• Receptfria allergimedel eller nässprej hjälper inte.
• Snuvan är blodig eller kommer bara från ena näsborren.
• Du har varit täppt i ena näsborren under en längre tid.
• Du får astmasymtom med hosta eller svårt att andas. Har du svårt att andas ska du genast kontakta vårdcentralen eller en jouröppen mottagning.

Vanliga frågor om nysningar

Varför nyser man?

För att rensa näsan från något som retar slemhinnan. Reflexen styrs från hjärnstammen och slungar ut luft, slem och partiklar.

Varför nyser jag när jag tittar mot solen?

Du har troligen fotisk nysreflex, ett ärftligt anlag som finns hos ungefär var femte till var tredje människa. Ljussignalen från ögat tros spilla över till nerven som styr näsan.

Hur många gånger om dagen är det normalt att nysa?

Upp till fyra gånger per dygn räknas som normalt. Nyser du oftare än så under en längre tid kan det vara allergi eller annan snuva.

Är det farligt att hålla inne en nysning?

Det är mycket ovanligt att något händer. Några få fall av skador i svalg och luftstrupe finns beskrivna, så det säkraste är att nysa i armvecket.

Hur fort går en nysning?

Den högsta uppmätta luftströmmen är 4,5 meter per sekund, ungefär 16 kilometer i timmen. Siffror på över 150 kilometer i timmen saknar stöd i mätningar.

Källor

• 1177: Pollenallergi, Vasomotorisk rinit, Nästäppa och snuva och Undvik att bli smittad.
• Tang m.fl.: Airflow dynamics of human jets: sneezing and breathing, PLoS ONE 2013.
• Hansen och Mygind: How often do normal persons sneeze and blow the nose?, Rhinology 2002.
• Seijo-Martínez m.fl.: Sneeze related area in the medulla, Journal of Neurology, Neurosurgery and Psychiatry 2006.
• Washington University: What makes us sneeze?, om studien i Cell 2021.
• SVT: Farligt att hålla tillbaka nysning?
• Dagens PS: Därför nyser du tre gånger i rad.