Americium (Am) är grundämne nummer 95 – det enda transuran som flyttat hem till folk. I miljontals äldre rökvarnare världen över sitter ett ofarligt mikrogram americium-241 och vakar. Namnet följer en medveten symmetri: americium står i periodiska systemet rakt under europium – världsdel under världsdel.
| Atomnummer | 95 |
|---|---|
| Kemiskt tecken | Am |
| Atommassa | 243,0614 u |
| Ämnesklass | Aktinoider |
| Placering | Aktinoid · Period 7 |
| Tillstånd (rumstemperatur) | Fast |
| Smältpunkt | 1 176 °C |
| Kokpunkt | 2 011 °C |
| Densitet | 13,69 g/cm³ |
| Elektronegativitet (Pauling) | 1,3 |
| Elektronkonfiguration | [Rn]7s2 5f7 |
| Upptäckt (år) | 1944 |
Data: PubChem, National Institutes of Health (NIH).
Egenskaper
Americium är en silvervit, mjuk aktinoid. Arbetsisotopen americium-241 har 432 års halveringstid och avger alfastrålning tillsammans med en svag gammastrålning – lagom genomträngande för att göra ämnet användbart i mätinstrument, lagom kortlivad för att ge hög aktivitet i små mängder.
Var finns americium?
Americium existerar inte naturligt utan bildas i kärnreaktorer, när plutonium fångar neutroner och sönderfaller vidare. Ur använt kärnbränsle utvinns kilomängder per år – gott och väl tillräckligt för världens rökvarnare och mätare.
Vad används americium till?
Rökvarnaren är paradnumret: i joniserande detektorer håller ett mikrogram americium-241 en svag jonström i luften, och när rökpartiklar stör strömmen ljuder larmet. I dag säljs främst optiska varnare, men miljontals joniserande gör fortfarande tjänst. Americium används också i industrins tjockleks- och densitetsmätare och som neutronkälla i americium-beryllium-par.
Upptäckten av americium
Glenn Seaborg, Ralph James, Leon Morgan och Albert Ghiorso framställde americium 1944 vid Chicagos krigshemliga Metallurgical Laboratory. Offentliggörandet blev kemihistoriens udda: i november 1945 gästade Seaborg barnradioprogrammet Quiz Kids, där en ung lyssnare frågade om några nya grundämnen upptäckts under kriget – och Seaborg svarade sanningsenligt att jo, två stycken, americium och curium. Dagarna innan den formella presentationen.
Visste du att …?
- Americium avslöjades i ett barnradioprogram: en elvaårings fråga fick Seaborg att berätta om två hemliga grundämnen – innan vetenskapssamfundet fått veta.
- Ditt hems radioaktiva vakt: äldre joniserande rökvarnare bär ett mikrogram americium – en mängd som räddat oräkneliga liv.
- Namnsymmetrin är avsiktlig: americium står rakt under europium, döpta efter varsin världsdel på varsin sida Atlanten.
Vanliga frågor om americium
Är americium i rökvarnare farligt?
Nej i normal användning: mikrogrammet är inkapslat och alfastrålningen stoppas redan av detektorns plast. Varnaren ska dock aldrig plockas isär, och uttjänta exemplar lämnas som elavfall så att källan omhändertas.
Hur fungerar en joniserande rökvarnare?
Americiumets strålning joniserar luften i en liten kammare så att en svag ström flyter. Rökpartiklar fångar jonerna, strömmen sjunker och larmet utlöses – en teknik som reagerar snabbt på flammande bränder.
Vem upptäckte americium?
Seaborgs grupp i Chicago 1944, under Manhattanprojektets sekretess. Upptäckten blev offentlig först i november 1945 – via en barnfråga i radio.
Källor
Sidan uppdaterades i augusti 2026.