Barium (Ba) är grundämne nummer 56 – metallen bakom både röntgenavdelningens ”bariumgröt” och fyrverkeriernas gröna kaskader. Namnet kommer av grekiskans ord för tung, efter mineralet tungspat. Och historien börjar i Sverige: det var Carl Wilhelm Scheele som 1774 visade att tungspaten gömde en okänd jordart.
| Atomnummer | 56 |
|---|---|
| Kemiskt tecken | Ba |
| Atommassa | 137,33 u |
| Ämnesklass | Alkaliska jordartsmetaller |
| Placering | Grupp 2 · Period 6 |
| Tillstånd (rumstemperatur) | Fast |
| Smältpunkt | 726,9 °C |
| Kokpunkt | 1 897 °C |
| Densitet | 3,62 g/cm³ |
| Elektronegativitet (Pauling) | 0,89 |
| Elektronkonfiguration | [Xe]6s2 |
| Upptäckt (år) | 1808 |
Data: PubChem, National Institutes of Health (NIH).
Egenskaper
Barium är en mjuk, silvervit och reaktiv jordalkalimetall som snabbt angrips av luft och vatten – ren metall förvaras under olja. Lösliga bariumsalter är giftiga, men det olösliga bariumsulfatet passerar kroppen helt opåverkat. Lågfärgen är äppelgrön, fyrverkeriernas signatur.
Var finns barium?
Barium bryts som tungspat – bariumsulfat – och witherit, med Kina som största producent. Tungspatens täthet är själva poängen i den största användningen: mineralet mals och blandas i borrvätskor som med sin tyngd håller trycket nere i olje- och gasborrhål.
Vad används barium till?
Borrindustrins tunga vätskor slukar merparten av all baryt. Sjukvården använder bariumsulfat som röntgenkontrast – patienten sväljer ”bariumgröt” som tecknar mag-tarmkanalen på bilden – och bariumföreningar ger grönt i fyrverkerier, ingår i specialglas och keramik och satt förr som strålskydd i tv-apparaternas bildrörsglas.
Upptäckten av barium
Carl Wilhelm Scheele visade 1774 att mineralet tungspat innehöll en dittills okänd jordart – ännu en post på den svenske apotekarens meritlista, samma år som klor och mangan. Metallen lyckades först Humphry Davy framställa, 1808, med sin elektrolysmetod; det är det årtalet som anges i internationella databaser. Namnet barium kommer av grekiskans barys, tung.
Visste du att …?
- Röntgens ”bariumgröt” är giftfri trots att lösliga bariumsalter är giftiga – bariumsulfat är så olösligt att kroppen inte tar upp en enda jon.
- Det äppelgröna i fyrverkerier är bariums lågfärg – grönt är en av pyroteknikens svåraste färger att få klar.
- Barium upptäcktes i två steg med 34 års mellanrum: Scheele fann jordarten 1774, Davy metallen 1808.
Vanliga frågor om barium
Vad är en bariumröntgen?
En undersökning där patienten sväljer eller får bariumsulfat som kontrastmedel. Det tunga ämnet stoppar röntgenstrålarna och ritar upp matstrupe, magsäck eller tarm på bilden, och lämnar sedan kroppen osmält.
Är barium giftigt?
Lösliga bariumföreningar är giftiga och hanteras därefter. Bariumsulfatet i kontrastmedel och borrvätskor är däremot så svårlösligt att det i praktiken är ofarligt.
Vem upptäckte barium?
Svensken Carl Wilhelm Scheele identifierade bariumjorden i tungspat 1774; engelsmannen Humphry Davy framställde metallen 1808.
Källor
- PubChem: Barium (National Institutes of Health)
- Nationalencyklopedin
- Svenskt biografiskt lexikon (Riksarkivet): Carl Wilhelm Scheele
Sidan uppdaterades i augusti 2026.