Strontium (Sr) är grundämne nummer 38 – metallen bakom fyrverkeriernas djupröda explosioner. Kemiskt är strontium närmast en tvilling till kalcium, vilket förklarar både var ämnet hamnar i naturen och varför en radioaktiv isotop en gång blev världspolitik. Namnet kommer från en liten by i Skottland.
| Atomnummer | 38 |
|---|---|
| Kemiskt tecken | Sr |
| Atommassa | 87,62 u |
| Ämnesklass | Alkaliska jordartsmetaller |
| Placering | Grupp 2 · Period 5 |
| Tillstånd (rumstemperatur) | Fast |
| Smältpunkt | 776,9 °C |
| Kokpunkt | 1 382 °C |
| Densitet | 2,64 g/cm³ |
| Elektronegativitet (Pauling) | 0,95 |
| Elektronkonfiguration | [Kr]5s2 |
| Upptäckt (år) | 1790 |
Data: PubChem, National Institutes of Health (NIH).
Egenskaper
Strontium är en mjuk, silvervit och reaktiv jordalkalimetall som snabbt mattas i luft. Signaturen är lågfärgen: strontiumsalter brinner karmosinrött, intensivare än någon annan vanlig metall. Kemin följer kalciums så nära att strontium kan ta kalciums plats i mineral – och i benvävnad.
Var finns strontium?
Strontium bryts ur mineralen celestin och strontianit, med Spanien, Kina och Mexiko som stora producenter. I naturen följer ämnet kalcium: små mängder strontium finns i kalksten, i havsvatten, i snäckskal – och i alla ryggradsdjurs skelett.
Vad används strontium till?
Fyrverkerier och nödbloss är den folkkära användningen – det djupröda är nästan alltid strontium. Strontiumferrit sitter i billiga permanentmagneter som kylskåpsmagneter och små motorer, strontiumaluminat är det moderna självlysande pigmentet i nödskyltar och urtavlor, och förr slukade tv-apparaternas bildrörsglas stora mängder strontium som strålskydd.
Upptäckten av strontium
Mineralet hittades i den skotska byn Strontian, och 1790 visade Adair Crawford att det innehöll en okänd ”jord”. Metallen isolerades 1808 av Humphry Davy med hans beprövade elektrolys. Ämnets mörka kapitel kom på 1950- och 60-talen: kärnvapenprovens nedfall spred radioaktivt strontium-90 som, i kraft av likheten med kalcium, togs upp i barns skelett – ett av huvudargumenten bakom 1963 års provstoppsavtal.
Visste du att …?
- Självlysande nödskyltar och urtavlor lyser ofta med strontiumaluminat – pigmentet laddas av ljus och glöder i timmar.
- Det karmosinröda i fyrverkerier och nödbloss är nästan alltid strontium.
- Strontium är uppkallat efter den lilla skotska byn Strontian, där mineralet först hittades.
Vanliga frågor om strontium
Varför blir fyrverkerier röda av strontium?
När strontiumatomerna hettas upp i krutladdningen exciteras deras elektroner, och när de faller tillbaka sänds ljus ut i det djupröda området – strontiums karakteristiska färgsignatur.
Är strontium farligt?
Det naturliga, stabila strontiumet är lågtoxiskt och finns i spårmängder i mat och vatten. Det dåliga ryktet kommer från den radioaktiva isotopen strontium-90, som spreds vid kärnvapenprov och togs upp i skelettet på grund av likheten med kalcium.
Varför liknar strontium kalcium?
De står i samma grupp i periodiska systemet och har samma antal yttre elektroner. Därför bildar de likadana föreningar – och därför kan strontium smyga in där kroppen och naturen väntar sig kalcium.
Källor
Sidan uppdaterades i augusti 2026.