Solsystemet: planeterna, avstånden och fakta i skala

Solsystemet består av solen och allt som kretsar kring den: åtta planeter, deras månar, dvärgplaneter som Pluto samt miljontals asteroider och kometer. Planeterna är i ordning från solen Merkurius, Venus, Jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus. De fyra inre är små stenplaneter och de fyra yttre jättar av gas och is. Solen ensam står för omkring 99,86 procent av all massa i solsystemet.

Avstånden är så stora att de är svåra att föreställa sig. Därför börjar vi med ett verktyg som krymper alltihop till en skala du själv väljer.

Planeterna i storleksordning

Jupiter är så stor att alla de andra planeterna skulle få plats inuti den. Jorden är den största av stenplaneterna men bara en elftedel så bred. Minst är Merkurius, som inte är mycket större än vår måne.

Alla planeter i en tabell

Dygnet anges som tiden från soluppgång till soluppgång. Antalet månar ändras när nya upptäcks. Siffrorna gäller i mars 2026. Avstånden är medelvärden eftersom banorna är svagt elliptiska.

De inre planeterna

Merkurius

Merkurius ligger närmast solen och rusar runt den på bara 88 dagar. Den saknar nästan helt atmosfär, så temperaturen växlar mellan omkring 430 grader på dagen och 180 minusgrader på natten. Ett soldygn varar 176 jorddygn, lika länge som två merkuriusår.

Venus

Venus är nästan lika stor som jorden men en helt annan värld. Den täta atmosfären av koldioxid ger en växthuseffekt som håller ytan på omkring 465 grader, varmare än på Merkurius fast Venus ligger dubbelt så långt bort. Planeten roterar baklänges och så långsamt att ett venusdygn blir 117 jorddygn. Från jorden är Venus det ljusaste på himlen efter solen och månen. Därför kallas den ofta aftonstjärnan eller morgonstjärnan.

Jorden

Jorden är den enda planet där vi vet att liv finns. Avståndet till solen ger temperaturer där vatten kan vara flytande medan atmosfären och magnetfältet skyddar mot strålning. Ljuset från solen tar drygt åtta minuter hit.

Mars

Mars är röd av järnoxid, det vill säga rost, i ytgruset. Där finns solsystemets högsta vulkan, Olympus Mons, som reser sig omkring 22 kilometer över omgivningen. Planeten har is vid polerna och två små månar som heter Phobos och Deimos. Ett marsdygn är bara 40 minuter längre än vårt.

Asteroidbältet

Mellan Mars och Jupiter kretsar miljontals asteroider. Tillsammans väger de ändå mindre än vår måne. Den största är dvärgplaneten Ceres, nästan 1 000 kilometer bred. Läs mer om skillnaden mellan asteroider, kometer och meteoriter på sidan om meteorer och meteoriter.

De yttre jättarna

Jupiter

Jupiter är större än alla andra planeter tillsammans. Den består mest av väte och helium och har ingen fast yta. Den stora röda fläcken är en storm som är bredare än jorden och har pågått i minst 150 år, troligen mycket längre. Jupiter roterar snabbast av alla planeter: ett dygn tar inte ens tio timmar.

Saturnus

Saturnus är känd för sina ringar av is och sten, som är hundratusentals kilometer breda men på många ställen bara tiotals meter tjocka. Planeten har lägst densitet av alla, lägre än vattnets. Den har också flest kända månar. I mars 2025 lades 128 nya till. Sedan dess har fler bekräftats.

Uranus

Uranus ligger på sidan. Rotationsaxeln lutar omkring 98 grader, så under delar av det 84 år långa varvet runt solen pekar ena polen nästan rakt mot solen. Planeten upptäcktes 1781 av William Herschel och var den första som hittades med teleskop.

Neptunus

Neptunus är den yttersta planeten och den blåsigaste. Vindarna där kan nå omkring 2 000 kilometer i timmen. Ljuset från solen tar drygt fyra timmar att komma dit medan ett varv runt solen tar 165 år. Planeten hittades 1846 efter att matematiker räknat ut var den borde finnas.

Dvärgplaneter och Pluto

År 2006 bestämde Internationella astronomiska unionen att en planet måste ha rensat sin bana från andra kroppar. Pluto klarar inte det kravet, eftersom den delar omloppsbana med tusentals andra objekt i Kuiperbältet. Därför flyttades den till den nya gruppen dvärgplaneter. Dit hör också Ceres, Eris, Haumea och Makemake.

Solsystemets utkanter

Bortom Neptunus ligger Kuiperbältet, ett band av iskroppar där Pluto ingår. Ännu längre ut tros Oorts moln omge hela solsystemet som ett skal av miljarder kometkärnor, kanske halvvägs till närmaste stjärna. Ingen rymdfarkost har varit där. Voyager 1, som sköts upp 1977, är människans mest avlägsna föremål och befinner sig omkring 25 miljarder kilometer bort.

Så bildades solsystemet

För ungefär 4,6 miljarder år sedan drog sig ett moln av gas och stoft ihop. Det mesta samlades i mitten och tändes som solen. Resten bildade en roterande skiva där stoftkorn klumpade ihop sig till allt större kroppar. Nära solen var det för varmt för is, så där blev planeterna små och steniga. Längre ut kunde is och gas samlas. Där växte jättarna.

Sweden Solar System: världens största skalmodell

Sverige har världens största modell av solsystemet. Den är byggd i skala 1 till 20 miljoner, så en meter i modellen motsvarar 20 000 kilometer i verkligheten. Avicii Arena i Stockholm, tidigare Globen, är solen. Planeterna står utspridda från Stockholm upp till Hälsingland.

Prova att mata in 71 meter i verktyget högst upp så ser du nästan samma siffror. Bara Uranus står närmare i modellen än skalan egentligen kräver. Modellen visar tydligt hur tomt solsystemet är: mellan Stockholm och Arlanda finns i skala bara fyra planeter stora som fotbollar och badbollar.

Vanliga frågor om solsystemet

Hur många planeter finns det i solsystemet?

Åtta: Merkurius, Venus, Jorden, Mars, Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus. Pluto räknas sedan 2006 som dvärgplanet.

Vilken planet är störst?

Jupiter, med en diameter på nästan 143 000 kilometer. Över 1 300 jordklot skulle rymmas i den.

Vilken planet är varmast?

Venus, med omkring 465 grader vid ytan. Den tjocka koldioxidatmosfären håller kvar värmen.

Hur gammalt är solsystemet?

Omkring 4,6 miljarder år. De äldsta meteoriterna, som svenska Muonionalusta, är ungefär lika gamla.

Källor

• NASA: Planetary Fact Sheet.
• Live Science: How many moons are in the solar system?, uppdaterad mars 2026.
• Wikipedia: Sweden Solar System.
• Rymdstyrelsen: Solsystemet.

Senast uppdaterad 28 oktober 2026