Fenix är den största av de fyra sydliga fåglarna och den enda av dem som bär namnet efter en mytologisk varelse i stället för en verklig art. Fågeln som brinner upp och återuppstår ur sin egen aska hörde hemma i både egyptisk, grekisk och arabisk tradition. Från Sverige syns stjärnbilden aldrig.
| Latinskt namn | Phoenix |
|---|---|
| Genitivform | Phoenicis |
| IAU-förkortning | Phe |
| Area | 471,8 kvadratgrader (nr 37 av 88) |
| Ljusstarkaste stjärna | Ankaa (magnitud 2,4) |
| Stjärnor för blotta ögat | 39 st ljusare än magnitud 6 |
| Bäst att se | Oktober |
| Från Stockholm | Syns inte |
Area och koordinater beräknade ur IAU:s stjärnbildsgränser. Stjärndata från HYG-katalogen.
Så hittar du Fenix
Från Sverige går det inte. Fenix ligger helt söder om 39 graders sydlig deklination.
Stjärnbildens norra kant nås söder om ungefär 50 graders nordlig bredd – i höjd med Belgien – och den ljusaste stjärnan Ankaa kräver att man kommer söder om 48 grader. Från södra Frankrike eller Italien går den att skymta lågt i söder på höstkvällarna.
Fenix ligger mellan Eridanus och Tukanen, i det stjärnfattiga området söder om Fomalhaut.
Syns Fenix från Sverige?
Fenix hör till de stjärnbilder som aldrig går att se från Sverige.
Den ligger dock inom räckhåll för en Medelhavsresa, till skillnad från de allra sydligaste stjärnbilderna. Från Kanarieöarna står den bekvämt på höstkvällarna.
Med bara en stjärna över magnitud 3 är den ändå ingen syn som får någon att boka resa – det är sammanhanget som gör den intressant.
Stjärnorna i Fenix
Ankaa, magnitud 2,40, är ljusstarkast. Namnet kommer av arabiskans al-anqa, som betyder just fenix eller en mytisk fågel – ett av få fall där ett arabiskt stjärnnamn sammanfaller med den europeiska stjärnbildens namn.
Stjärnbilden rymmer 39 stjärnor ljusare än magnitud 6 och är därmed en av de rikare bland Plancius tillskott.
Övriga stjärnor ligger kring magnitud 3,3 och nedåt, vilket gör figuren gles men urskiljbar under mörk himmel.
Att titta efter i Fenix
Fenix ligger bort från Vintergatans plan och innehåller därför inga stjärnhopar eller nebulosor värda namnet.
Stjärnbilden rymmer däremot flera avlägsna galaxer och galaxhopar som studerats i kosmologiska sammanhang.
Meteorsvärmen fenikiderna i början av december var på 1950-talet mycket aktiv men har sedan dess i stort sett upphört – ett exempel på hur meteorsvärmar kan blossa upp och dö ut när stoftbanan förändras.
Fågeln som återuppstår
Fenix infördes omkring 1598 av Petrus Plancius efter de nederländska sjöfararnas observationer, och ingår i gruppen sydliga fåglar.
Myten om fågeln som brinner upp och återföds ur askan finns i flera kulturer. I egyptisk tradition kopplas den till bennu-fågeln och solens dagliga återfödelse, i grekisk till en fågel som lever i femhundra år, och i arabisk till al-anqa.
Att Plancius valde en mytologisk fågel bland fyra verkliga arter är ovanligt för hans stjärnbilder, som annars är noggrant knutna till djur sjöfararna kunde ha sett.
Visste du att …?
- Fenix är den enda av de fyra sydliga fåglarna som är en mytologisk varelse i stället för en verklig art.
- Stjärnnamnet Ankaa kommer av arabiskans al-anqa, som betyder just en mytisk fågel – namnet sammanfaller alltså med stjärnbildens.
- Meteorsvärmen fenikiderna var mycket aktiv på 1950-talet men har sedan dess nästan helt upphört.
Vanliga frågor om Fenix
Syns Fenix från Sverige?
Nej. Stjärnbilden ligger permanent under den svenska horisonten men går att se från södra Frankrike, Italien eller Kanarieöarna, lågt i söder på höstkvällarna.
Varför heter stjärnbilden Fenix?
Efter den mytologiska fågeln som brinner upp och återuppstår ur sin aska. Myten finns i egyptisk, grekisk och arabisk tradition, och Plancius valde den bland fyra annars verkliga fågelarter.
Vad är fenikiderna?
En meteorsvärm som strålar ut från stjärnbilden i början av december. Den var mycket aktiv på 1950-talet men har sedan dess nästan helt upphört.
Källor
Sidan uppdaterades i augusti 2026.