Paradisfågelns latinska namn, Apus, betyder ”utan fötter” – och bakom det ligger ett av handelshistoriens mest långlivade missförstånd. Paradisfåglarnas skinn nådde Europa utan ben, eftersom handlarna skar bort dem, och slutsatsen blev att fåglarna aldrig landade. Stjärnbilden ligger nära den södra himmelspolen och syns aldrig från Sverige.
| Latinskt namn | Apus |
|---|---|
| Genitivform | Apodis |
| IAU-förkortning | Aps |
| Area | 203,8 kvadratgrader (nr 67 av 88) |
| Ljusstarkaste stjärna | Alp Apodis (magnitud 3,83) |
| Stjärnor för blotta ögat | 21 st ljusare än magnitud 6 |
| Bäst att se | Maj |
| Från Stockholm | Syns inte |
Area och koordinater beräknade ur IAU:s stjärnbildsgränser. Stjärndata från HYG-katalogen.
Så hittar du Paradisfågeln
Från Sverige går det inte. Paradisfågeln ligger helt söder om 67 graders sydlig deklination – nästan lika nära den södra polen som Kiruna ligger den norra.
Stjärnbildens norra gräns nås först söder om ungefär 22 graders nordlig bredd. För att se den ordentligt krävs södra halvklotet.
Från Australien eller Chile ligger den nära polen och är cirkumpolär, men stjärnorna är svaga och figuren otydlig.
Syns Paradisfågeln från Sverige?
Paradisfågeln hör till de stjärnbilder som aldrig går att se från Sverige, och den är en av dem som ligger allra längst från vår horisont.
Det finns inte heller mycket att sakna rent visuellt: ingen stjärna når magnitud 3,8, och stjärnbilden saknar ljusstarka djuprymdsobjekt.
Dess värde ligger i namnhistorien snarare än i himlen.
Stjärnorna i Paradisfågeln
Ljusstarkast är alfa Apodis med magnitud 3,83, en orange jätte. Ingen stjärna i stjärnbilden bär egennamn.
Med 21 stjärnor ljusare än magnitud 6 på 204 kvadratgrader är Paradisfågeln en av de mest anonyma stjärnbilderna.
Läget nära den södra himmelspolen gör att stjärnorna rör sig i små cirklar och står nästan stilla under natten sett därifrån.
Att titta efter i Paradisfågeln
Stjärnbilden rymmer ett par klotformiga stjärnhopar men inget som är ljusstarkt nog att räknas till himlens sevärdheter.
Vintergatans band går genom området, vilket ger ett rikt stjärnfält i kikare – men det är fältet snarare än objekten som är behållningen.
Paradisfågeln är ett av de tydligaste exemplen på stjärnbilder som skapades för att fylla kartans tomma ytor snarare än för att märka ut något iögonfallande.
Fåglarna utan fötter
Paradisfåglar från Nya Guinea började nå Europa på 1500-talet som handelsvara, eftersom deras fjädrar var eftertraktade. Fåglarna preparerades på plats, och handlarna skar rutinmässigt bort både ben och fötter.
Européerna som tog emot skinnen drog den enda slutsats de kunde: fåglarna måste sväva ständigt i luften, leva av dagg och aldrig landa. Namnet paradisfågel kommer ur samma föreställning – de ansågs komma direkt från paradiset.
När Petrus Plancius omkring 1598 skapade stjärnbilden gav han den namnet Apus, av grekiskans apous, fotlös. Missförståndet är alltså inskrivet i himlen och står kvar där i dag, långt efter att alla vet att paradisfåglar har fullt fungerande fötter.
Visste du att …?
- Namnet Apus betyder fotlös och bygger på att paradisfåglarnas skinn nådde Europa utan ben – handlarna hade skurit bort dem.
- Européerna trodde därför att fåglarna aldrig landade utan svävade ständigt och levde av dagg.
- Missförståndet är permanent inskrivet i stjärnbildens officiella namn.
Vanliga frågor om Paradisfågeln
Varför heter stjärnbilden Paradisfågeln?
Efter paradisfåglarna från Nya Guinea, vars skinn nådde Europa på 1500-talet utan fötter. Det latinska namnet Apus betyder fotlös och speglar tron att fåglarna aldrig landade.
Syns Paradisfågeln från Sverige?
Nej, aldrig. Stjärnbilden ligger nära den södra himmelspolen och kräver att man befinner sig söder om ungefär 22 graders nordlig bredd för att ens skymta dess norra kant.
Finns det något att se i Paradisfågeln?
Inte mycket. Ingen stjärna når magnitud 3,8 och stjärnbilden saknar ljusstarka djuprymdsobjekt. Dess intresse ligger i namnhistorien.
Källor
Sidan uppdaterades i augusti 2026.