Mangan (Mn) är grundämne nummer 25 – stålets tysta arbetshäst och ett av människans äldsta pigment. Istidens konstnärer målade med brunsten, mangandioxid, och dagens stålverk kan inte klara sig en dag utan metallen. Upptäckten är svensk: Carl Wilhelm Scheele ringade in ämnet och vännen Johan Gottlieb Gahn i Falun framställde metallen 1774.
| Atomnummer | 25 |
|---|---|
| Kemiskt tecken | Mn |
| Atommassa | 54,938 u |
| Ämnesklass | Övergångsmetaller |
| Placering | Grupp 7 · Period 4 |
| Tillstånd (rumstemperatur) | Fast |
| Smältpunkt | 1 246 °C |
| Kokpunkt | 2 061 °C |
| Densitet | 7,3 g/cm³ |
| Elektronegativitet (Pauling) | 1,55 |
| Elektronkonfiguration | [Ar]4s2 3d5 |
| Upptäckt (år) | 1774 |
Data: PubChem, National Institutes of Health (NIH).
Egenskaper
Mangan är en grå, hård men spröd metall som sällan används ren. Dess styrka ligger i legeringar: mangan binder svavel och syre i stålsmältan och gör stålet valsbart, och i högre halter ger det ett stål som blir hårdare ju mer det slits. Manganföreningar spänner från svart brunsten till violett permanganat.
Var finns mangan?
Mangan är ett av de vanligare övergångsmetallerna i jordskorpan och bryts främst som mangandioxid – brunsten – i länder som Sydafrika, Australien och Gabon. På djuphavsbottnarna ligger dessutom enorma mängder mangan i form av noduler, potatisstora klumpar som diskuterats som framtida gruvor.
Vad används mangan till?
Praktiskt taget allt stål innehåller mangan – utan det blir stålet skört. Slitstål med hög manganhalt används i järnvägsväxlar, krossverk och grävskopor, och aluminiumburkens legering innehåller också mangan. Brunsten är dessutom katodmaterial i vanliga engångsbatterier, och kroppen behöver mangan i spårmängder.
Upptäckten av mangan
Brunsten har använts i tiotusentals år: pigmentet finns i istidens grottmålningar och användes av glasmakare för att avfärga glas. År 1774 visade Carl Wilhelm Scheele att mineralet måste innehålla ett okänt grundämne, och samma år lyckades hans vän Johan Gottlieb Gahn i Falun reducera fram metallen – ännu en svensk grundämnesupptäckt.
Visste du att …?
- De svartbruna linjerna i berömda grottmålningar som Lascaux är till stor del mangandioxid – ett pigment som alltså använts i över 15 000 år.
- Manganstål blir hårdare av att slitas och sitter därför i järnvägsväxlar, stenkrossar och grävskopständer.
- Vanliga alkaliska engångsbatterier bygger på brunsten – mangandioxid – som katod.
Vanliga frågor om mangan
Varför behövs mangan i stål?
Mangan binder upp svavel och syre som annars gör stålet skört, och förbättrar hårdhet och seghet. Det är en av anledningarna till att mangan hör till världens mest brutna metaller.
Vem upptäckte mangan?
Carl Wilhelm Scheele visade 1774 att brunsten innehöll ett nytt grundämne, och samma år framställde Johan Gottlieb Gahn i Falun den rena metallen.
Behöver kroppen mangan?
Ja, i små mängder – mangan ingår i flera av kroppens enzymer. Ett varierat kosthåll med fullkorn, nötter och baljväxter täcker normalt behovet.
Källor
- PubChem: Mangan (National Institutes of Health)
- Nationalencyklopedin
- Populär Historia: Grundämnenas svenska upptäckare
Sidan uppdaterades i augusti 2026.