Järn (Fe) är grundämne nummer 26 – civilisationens metall och, räknat på hela planeten, jordens vanligaste grundämne. Jordens kärna består till största delen av järn, stålet i broar och bilar är järn, och till och med blodets röda färg kommer från järnet i hemoglobinet. Få länder har dessutom präglats så mycket av järnet som Sverige.
| Atomnummer | 26 |
|---|---|
| Kemiskt tecken | Fe |
| Atommassa | 55,84 u |
| Ämnesklass | Övergångsmetaller |
| Placering | Grupp 8 · Period 4 |
| Tillstånd (rumstemperatur) | Fast |
| Smältpunkt | 1 538 °C |
| Kokpunkt | 2 861 °C |
| Densitet | 7,874 g/cm³ |
| Elektronegativitet (Pauling) | 1,83 |
| Elektronkonfiguration | [Ar]4s2 3d6 |
| Upptäckt (år) | Antiken |
Data: PubChem, National Institutes of Health (NIH).
Egenskaper
Rent järn är en silvergrå, ganska mjuk och formbar metall – det är först tillsammans med kol, som stål, den blir riktigt stark. Järn är magnetiskt, ett av bara några få ferromagnetiska grundämnen, och reagerar villigt med syre och fukt: rost är järnets porösa oxid, som till skillnad från aluminiums skikt inte skyddar mot fortsatta angrepp.
Var finns järn?
Räknar man hela jordklotet är järn det vanligaste grundämnet – planetens kärna är en gigantisk kula av järn och nickel. I jordskorpan är järn fjärde vanligast, runt fem procent, och bryts som magnetit och hematit. Sveriges malmfält i Kiruna och Malmberget hör till Europas viktigaste, med Kiirunavaara som världens största underjordsgruva för järnmalm.
Vad används järn till?
Omkring nio tiondelar av all metall som framställs i världen är järn, nästan allt som stål: armering, balkar, fartyg, fordon, maskiner, verktyg och vitvaror. Gjutjärn bär upp spisar och motorer, och järnföreningar används i pigment och vattenrening. I kroppen bär järnet i hemoglobinet syret från lungorna ut till varje cell.
Upptäckten av järn
De första järnföremålen hamrades ur meteoritjärn, långt innan människan lärde sig utvinna metallen ur malm – järn räknas därför till de grundämnen som varit kända sedan antiken. I Sverige blev järnet nationens ryggrad: Bergslagens hyttor och bruk försåg Europa med stångjärn i århundraden, och malmfälten i norr gör landet till en av Europas ledande järnmalmsproducenter än i dag.
Visste du att …?
- Blodets röda färg och planeten Mars röda yta har samma förklaring – järn: i blodet bundet i hemoglobin, på Mars som rostrött järnoxiddamm.
- De äldsta kända järnföremålen, bland annat pärlor från Egypten, är smidda av meteoritjärn – metall som bokstavligen föll från himlen.
- Kiirunavaara i Kiruna är världens största underjordiska järnmalmsgruva, med huvudnivån mer än en kilometer under marken.
Vanliga frågor om järn
Varför rostar järn?
Järn reagerar med syre och vatten och bildar järnoxid – rost. Rosten är porös och släpper in mer fukt och syre, så angreppet fortsätter tills metallen skyddas med färg, förzinkning eller legering till rostfritt stål.
Vad är skillnaden mellan järn och stål?
Stål är järn med en noga styrd mängd kol, oftast under två procent, plus eventuella legeringsämnen. Kolet gör stålet mycket starkare och hårdare än rent järn.
Varför är järn viktigt i kroppen?
Järnatomen i hemoglobinet binder syre i lungorna och släpper det ute i vävnaderna. Järnbrist ger därför trötthet och blekhet – kroppen får helt enkelt sämre syretransport.
Källor
Sidan uppdaterades i augusti 2026.