Plutonium (Pu) är grundämne nummer 94 – ämnet som skrev 1900-talets mörkaste kapitel och som samtidigt bär mänsklighetens längsta resor. Samma grundämne som föll över Nagasaki värmer i dag Voyagersonderna bortom solsystemets rand. Få atomer har burit så mycket historia – inte ens Sverige gick fritt: här fanns ett hemligt kärnvapenprogram.
| Atomnummer | 94 |
|---|---|
| Kemiskt tecken | Pu |
| Atommassa | 244,0642 u |
| Ämnesklass | Aktinoider |
| Placering | Aktinoid · Period 7 |
| Tillstånd (rumstemperatur) | Fast |
| Smältpunkt | 639,9 °C |
| Kokpunkt | 3 228 °C |
| Densitet | 19,84 g/cm³ |
| Elektronegativitet (Pauling) | 1,28 |
| Elektronkonfiguration | [Rn]7s2 5f6 |
| Upptäckt (år) | 1940 |
Data: PubChem, National Institutes of Health (NIH).
Egenskaper
Plutonium kallas ofta kemins konstigaste metall: den byter mellan sex olika kristallformer vid uppvärmning, krymper när den smälter och är notoriskt svårlegerad. Isotopen plutonium-238 är så radioaktiv att en bit alltid är varm – hela hemligheten bakom rymdgeneratorerna – medan vapenisotopen plutonium-239 har 24 100 års halveringstid.
Var finns plutonium?
I naturen finns bara försvinnande spår i uranmalm. Allt plutonium av betydelse skapas i reaktorer, där uran-238 fångar neutroner och omvandlas via neptunium. Världens civila och militära lager räknas i hundratals ton och står under internationell kontroll.
Vad används plutonium till?
Rymden är plutoniums ljusaste sida: radioisotopgeneratorer med plutonium-238 har drivit Voyager, Cassini, Curiosity och Perseverance – decennier av el ur sönderfallsvärme, där solpaneler inte räcker. På 1970-talet fick hundratals hjärtpatienter plutoniumdrivna pacemakrar, och i kärnkraften återanvänds plutonium i MOX-bränsle. Vapenrollen består, under icke-spridningsavtalets övervakning.
Upptäckten av plutonium
Glenn Seaborg och hans kollegor framställde grundämne 94 vid Berkeley vintern 1940–41 och döpte det efter Pluto, i planetserien efter uran och neptunium – beteckningen Pu i stället för Pl valde Seaborg enligt egen utsago delvis som internt skämt. Manhattanprojektet gjorde sedan plutonium till krigsmateriel: Trinityprovet och Nagasakibomben 1945 var plutoniumladdningar. Även Sverige utredde i hemlighet kärnvapen under efterkrigstiden, med forskningsreaktorn R1 i ett bergrum under KTH i Stockholm som del av kompetensuppbyggnaden – programmet avvecklades när Sverige anslöt sig till icke-spridningsavtalet 1968.
Visste du att …?
- Voyager 1 och 2 har sänt data i snart 50 år – på el ur plutonium-238:s sönderfallsvärme, miljarder kilometer från närmaste eluttag.
- På 1970-talet opererades plutoniumdrivna pacemakrar in i hundratals hjärtpatienter – batteriet höll längre än bäraren.
- Sverige hade ett hemligt kärnvapenprogram med reaktorn R1 i ett bergrum mitt i Stockholm – det avvecklades i och med icke-spridningsavtalet 1968.
Vanliga frågor om plutonium
Varför driver plutonium rymdsonder?
Plutonium-238 avger konstant sönderfallsvärme i årtionden, och termoelement omvandlar värmen till el utan rörliga delar. Bortom Mars omloppsbana, där solljuset tryter, är tekniken oslagbar.
Hur farligt är plutonium?
Som alfastrålare är plutonium farligast inuti kroppen – framför allt inandat damm. Utanför kroppen stoppas strålningen av huden, men materialet hanteras alltid under strikt strålskydd och internationell kontroll.
Vem upptäckte plutonium?
Glenn Seaborg med kollegorna McMillan, Kennedy och Wahl vid Berkeley 1940–41. Seaborg fick Nobelpriset 1951 och hann under karriären medverka till tio grundämnen.
Källor
Sidan uppdaterades i augusti 2026.