Uran (U) är grundämne nummer 92 – atomålderns huvudperson. Uranets atomer driver kärnkraften, daterade jordens ålder och avslöjade radioaktiviteten för mänskligheten. Sverige har egen uranhistoria: gruvan i Ranstad på 1960-talet, ett brytningsförbud 2018 – och en helomvändning när riksdagen hävde förbudet, med brytning tillåten igen sedan 1 januari 2026.
| Atomnummer | 92 |
|---|---|
| Kemiskt tecken | U |
| Atommassa | 238,0289 u |
| Ämnesklass | Aktinoider |
| Placering | Aktinoid · Period 7 |
| Tillstånd (rumstemperatur) | Fast |
| Smältpunkt | 1 135 °C |
| Kokpunkt | 4 131 °C |
| Densitet | 18,95 g/cm³ |
| Elektronegativitet (Pauling) | 1,38 |
| Elektronkonfiguration | [Rn]7s2 5f3 6d1 |
| Upptäckt (år) | 1789 |
Data: PubChem, National Institutes of Health (NIH).
Egenskaper
Uran är en tung, silvergrå metall, nästan lika tät som guld, och svagt radioaktiv: uran-238 har 4,5 miljarder års halveringstid – ungefär jordens ålder, vilket gör uran-bly-metoden till geologins viktigaste klocka. Bara 0,7 procent av naturligt uran är den klyvbara isotopen uran-235, kärnbränslets kärna.
Var finns uran?
Uran är vanligare i jordskorpan än silver och bryts främst i Kazakstan, Kanada och Australien. Sveriges tillgångar ligger i alunskiffern – uppskattningsvis 9 600 ton, mest i landet kring Billingen och i Jämtland. I Ranstad i Västergötland bröts 1,5 miljoner ton skiffer på 1960-talet, vilket gav drygt 200 ton uran och en sanering som kostat omkring en halv miljard kronor.
Vad används uran till?
Kärnbränslet dominerar totalt: anrikat uran driver världens över 400 reaktorer, och i Sverige står kärnkraften för ungefär 30 procent av elen. Utarmat uran används som strålskydd och motvikter, och uranglas – som lyser grönt i UV-ljus – var förr en omtyckt kuriosa. Efter riksdagens beslut i november 2025 är uran åter koncessionsmineral i Sverige, och prospekteringsbolag har pekat ut bland annat Oviken i Jämtland.
Upptäckten av uran
Martin Klaproth fann 1789 det nya ämnet i pechblände och döpte det efter planeten Uranus, upptäckt bara åtta år tidigare; Eugène Péligot renframställde metallen 1841. Vändpunkten kom 1896, när Henri Becquerels uransalter svärtade en fotoplåt genom papperet – radioaktiviteten var upptäckt, och spåret ledde radiumparet Curie vidare. Kärnklyvningen 1938 och Fermis första reaktor 1942 gjorde sedan uran till världspolitik. Naturen hann dock före: i Oklo i Gabon körde uranrika malmkroppar naturliga kärnreaktorer – för två miljarder år sedan.
Visste du att …?
- Naturen byggde kärnreaktorer först: i Oklo i Gabon självstartade kedjereaktioner i uranmalmen för cirka två miljarder år sedan.
- Uran-238:s halveringstid råkar vara jordens ålder – och det var uran-bly-datering som gav oss siffran 4,5 miljarder år.
- Svensk uranpolitik har vänt tvärt: brytning förbjöds 2018 – och är tillåten igen sedan 1 januari 2026, efter riksdagens beslut att häva förbudet.
Vanliga frågor om uran
Hur blir uran kärnbränsle?
Naturligt uran anrikas så att andelen klyvbart uran-235 höjs från 0,7 till runt 3–5 procent, pressas till kutsar och staplas i bränslestavar. I reaktorn klyvs atomkärnorna och värmen blir el.
Är uran farligt att hantera?
Naturligt uran är bara svagt radioaktivt – den kemiska giftigheten som tungmetall är i praktiken den större risken vid hantering. Det verkliga strålskyddsarbetet gäller anrikat material och använt bränsle, som hanteras under strikt kontroll.
Får man bryta uran i Sverige?
Ja, sedan 1 januari 2026. Riksdagen hävde i november 2025 det förbud som gällt sedan 2018, och uran klassas nu som koncessionsmineral – men varje gruvprojekt kräver som alltid miljötillstånd.
Källor
- PubChem: Uran (National Institutes of Health)
- Nationalencyklopedin
- Sveriges riksdag: Förbudet mot utvinning av uran tas bort (2025/26:NU7)
Sidan uppdaterades i augusti 2026.

