Prometium (Pm) – grundämne nummer 61

Prometium (Pm) är grundämne nummer 61 – lantanoiden som saknas i naturen och som döptes efter titanen som stal elden från gudarna. Precis som teknetium saknar prometium stabila isotoper, och ämnet hittades först 1945, i resterna av klyvt kärnbränsle. Det var den sista tomma rutan bland grundämnena lättare än uran.

Atomnummer61
Kemiskt teckenPm
Atommassa144,9128 u
ÄmnesklassLantanoider
PlaceringLantanoid · Period 6
Tillstånd (rumstemperatur)Fast
Smältpunkt1 042 °C
Kokpunkt3 000 °C
Densitet7,26 g/cm³
Elektronkonfiguration[Xe]6s2 4f5
Upptäckt (år)1945

Data: PubChem, National Institutes of Health (NIH).

Egenskaper

Prometium är en radioaktiv lantanoid vars mest långlivade isotop har en halveringstid på knappt 18 år – därför har allt ursprungligt prometium på jorden sedan länge sönderfallit. Kemin följer grannlantanoidernas, och salterna lyser med ett svagt blågrönt egensken av radioaktiviteten.

Bohr-modell av prometium61
Förenklad Bohr-modell av prometium: 61 protoner i kärnan och elektronerna fördelade 2–8–18–23–8–2 på 6 skal. Inte skalenlig.

Var finns prometium?

I naturen finns bara flyktiga spår, nybildade vid spontan kärnklyvning i uranmalm – mängden i hela jordskorpan uppskattas till mindre än ett kilo. Allt prometium som används framställs ur kärnreaktorernas klyvningsprodukter.

Vad används prometium till?

Användningen är smal och specialiserad: prometium-147 har gett självlysande färg åt instrumentpaneler och nödskyltar som ersättning för radium, och betavoltaiska kärnbatterier med prometium har försörjt allt från rymdutrustning till hjärtstimulatorer i teknikens gryning. I dag dominerar forskningsbruk.

Upptäckten av prometium

Mendelejevs efterföljare visste att en ruta gapade tom mellan neodym och samarium, men alla fynd visade sig vara misstag. Först 1945 kunde Jacob Marinsky, Lawrence Glendenin och Charles Coryell vid Oak Ridge i USA vaska fram grundämne 61 ur uranets klyvningsprodukter. Namnet prometium – efter Prometheus som stal elden från gudarna – valdes som en blinkning till den nya atomåldern.

Visste du att …?

  • Prometium var den sista luckan bland grundämnena lättare än uran – den fylldes först 1945, i kölvattnet av Manhattanprojektet.
  • Hela jordskorpan beräknas innehålla mindre än ett kilo naturligt prometium – allt annat är människotillverkat.
  • Namnet Prometheus valdes med flit: elden som stals från gudarna fick symbolisera kärnkraftens tidsålder.

Vanliga frågor om prometium

Varför finns inte prometium i naturen?

Alla isotoper är radioaktiva med korta halveringstider – den segaste håller knappt 18 år. Det prometium som fanns när jorden bildades är därför borta, och bara spår nybildas i uranmalm.

Vad används prometium till?

Historiskt i självlysande färg och små kärnbatterier, i dag främst i forskning. Den korta halveringstiden och framställningen ur kärnbränsle gör ämnet till en raritet.

Hur upptäcktes prometium?

År 1945 vid Oak Ridge i USA, när kemister med jonbyteskromatografi sorterade uranets klyvningsprodukter och fann det saknade grundämnet 61.

Källor

Sidan uppdaterades i augusti 2026.