Xenon (Xe) är grundämne nummer 54 – främlingen bland ädelgaserna som gör tre helt olika jobb: lyser, söver och driver rymdsonder. Gasen ger bågljusets vita sken i biografprojektorer och strålkastare, fungerar som narkosmedel på operationsbord och accelereras jon för jon ur rymdsondernas motorer.
| Atomnummer | 54 |
|---|---|
| Kemiskt tecken | Xe |
| Atommassa | 131,29 u |
| Ämnesklass | Ädelgaser |
| Placering | Grupp 18 · Period 5 |
| Tillstånd (rumstemperatur) | Gas |
| Smältpunkt | −111,8 °C |
| Kokpunkt | −108,1 °C |
| Densitet | 5,887 g/L |
| Elektronegativitet (Pauling) | 2,6 |
| Elektronkonfiguration | [Kr]5s2 4d10 5p6 |
| Upptäckt (år) | 1898 |
Data: PubChem, National Institutes of Health (NIH).
Egenskaper
Xenon är en färglös, luktfri och mycket tung ädelgas – drygt fyra gånger tyngre än luft. I urladdningsrör lyser gasen blåvitt med ett spektrum nära dagsljusets. Trögheten är stor men inte total: xenon var den första ädelgas som förmåddes bilda kemiska föreningar.
Var finns xenon?
Xenon är en av atmosfärens sällsyntaste beståndsdelar – knappt en tiomiljondel av luften – och utvinns i små mängder vid destillation av flytande luft. Sällsyntheten gör gasen dyr, och användningarna är därefter: bara där inget annat duger.
Vad används xenon till?
Xenonbågslampor ger intensivt, dagsljusvitt ljus i bioprojektorer, fyrar och äldre bilstrålkastare, och blixtlampor med xenon sitter i allt från kameror till stroboskop. Inom sjukvården används xenon som narkosmedel i vissa länder – effektivt och snabbt ur kroppen, men dyrt. Och i rymden är xenon jonmotorernas standardbränsle: joniserad gas accelereras till enorma utloppshastigheter.
Upptäckten av xenon
William Ramsay och Morris Travers avslutade sitt rekordår 1898 med att ur de sista resterna av flytande luft vaska fram en tredje ny ädelgas efter krypton och neon. Den fick heta xenon, av grekiskans xenos, främling. Ädelgasernas rykte som totalt oreaktiva föll 1962, när Neil Bartlett tillverkade den första xenonföreningen – en sensation i kemivärlden.
Visste du att …?
- Rymdsonder som NASA:s Dawn har färdats miljarder kilometer på xenon – jonmotorer ger svag men extremt bränslesnål dragkraft.
- Xenon används som narkosmedel: gasen söver effektivt och vädras snabbt ut ur kroppen, men priset begränsar användningen.
- År 1962 chockade Neil Bartlett kemivärlden med den första xenonföreningen – ädelgaserna var inte så ädla som alla trott.
Vanliga frågor om xenon
Vad är en jonmotor?
En rymdmotor som joniserar xenongas och accelererar jonerna med elektriska fält. Dragkraften är pytteliten men verkningsgraden enorm – perfekt för långfärder där motorn kan arbeta i månader.
Varför används xenon i strålkastare?
Xenonbågen tänder omedelbart och lyser med ett intensivt, vitt ljus nära dagsljusets spektrum – därför valdes gasen till bioprojektorer, fyrar och bilarnas xenonljus.
Kan ädelgaser bilda föreningar?
Ja, de tyngsta kan under speciella förhållanden. Xenon var först 1962, och i dag känner kemin en hel familj xenonföreningar – de flesta stabila bara under laboratorieförhållanden.
Källor
Sidan uppdaterades i augusti 2026.