En jordfelsbrytare jämför strömmen som går ut i fasledaren med strömmen som kommer tillbaka i nollan. Skiljer de sig åt med mer än 30 milliampere har ström tagit en annan väg, till exempel genom en människa. Då slår brytaren ifrån inom 0,3 sekunder. Löser den ut beror det oftast på en apparat med fukt i ett värmeelement, en utomhusinstallation som blivit blöt eller många apparater som tillsammans läcker lite ström.
Jordfelsbrytaren är det skydd i elcentralen som oftast räddar liv. Säkringen skyddar ledningarna mot överbelastning, men den reagerar inte på de små strömmar som räcker för att stoppa ett hjärta. Här går vi igenom hur brytaren fungerar, varför gränsen ligger just på 30 milliampere och vad du gör när den löser ut. Du får också veta vilka typer som finns och vad svenska regler kräver.
Vad gör en jordfelsbrytare?
En jordfelsbrytare har en enda uppgift: att bryta strömmen när en del av den läcker ut ur kretsen. I ett felfritt system går exakt lika mycket ström ut genom fasen som tillbaka genom nollan. Om en trasig apparat leder ström till sitt metallhölje och du tar i det, går en del av strömmen genom din kropp ner i golvet. Den strömmen kommer aldrig tillbaka till centralen. Det är den skillnaden brytaren känner av.
Brytare för personskydd har en märkutlösningsström på 30 mA. Det finns även brytare på 300 mA som används som brandskydd för hela anläggningar. De känner av större läckor som kan värma upp isolering och byggnadsdelar, men de är för okänsliga för att skydda en människa.
Jordfelsbrytaren skyddar inte mot överlast eller kortslutning. Tillverkaren ABB påpekar att en jordfelsbrytare saknar brytförmåga och alltid behöver ett separat skydd mot överlast och kortslutning i form av en säkring. Den sammanbyggda varianten heter personskyddsautomat och innehåller båda funktionerna i samma apparat.
Så fungerar jordfelsbrytaren
Inne i brytaren sitter en ringformad järnkärna. Både fasen och nollan går genom ringen men åt olika håll. Så länge strömmarna är lika stora tar deras magnetfält ut varandra och kärnan förblir omagnetiserad. Komponenten kallas summaströmstransformator, eftersom den mäter summan av strömmarna.
Läcker 30 mA ut till jord blir strömmarna olika stora. Kärnan magnetiseras, en lindning runt den ger en liten spänning och ett relä slår ifrån brytaren. Enligt ABB och Hager får en brytare av typ A ta högst 300 millisekunder på sig vid 30 mA och högst 40 millisekunder vid tio gånger så stor felström. Brytaren är ofta snabbare än så.
Brytaren behöver ingen jordledning för att fungera. Den mäter bara skillnaden mellan fas och nolla. Därför kan den skydda även i hus med ojordade uttag. Där är den oftast det enda skyddet som finns mot elchock från en trasig apparat.
Det jordfelsbrytaren inte skyddar mot
Tar du samtidigt i fasen och nollan blir du själv en del av kretsen. Strömmen går in genom ena handen och ut genom den andra. Lika mycket ström kommer tillbaka i nollan som gick ut i fasen. Brytaren ser ingen skillnad och slår inte ifrån. Det är en av orsakerna till att arbete inne i dosor och centraler ska göras med strömmen bruten, även när huset har jordfelsbrytare.
Varför just 30 milliampere?
Gränsen bygger på hur kroppen reagerar på växelström. Standarden IEC 60479-1 beskriver hur farlig strömmen är beroende på storlek och hur länge den pågår. Från ungefär 0,5 mA märker man strömmen. Vid omkring 5 mA blir det svårt att släppa taget, eftersom musklerna drar ihop sig. Omkring 40 mA som pågår i mer än två sekunder kan få hjärtat att flimra.
Ström genom kroppen, växelström 50 Hz
Källa: IEC 60479-1 via EMF-Portal. Logaritmisk skala.
Med 30 mA och en brytningstid på högst 0,3 sekunder hamnar skyddet under nivåerna där hjärtflimmer uppstår. Strömmen hinner kännas, ibland som en rejäl stöt, men den bryts innan den blir livsfarlig. Därför är 30 mA standardvärdet för jordfelsbrytare som ska skydda människor.
Jordfelsbrytaren löser ut: felsök steg för steg
En jordfelsbrytare som löser ut gör sitt jobb. Någonstans läcker ström. Välj det som stämmer bäst med ditt fall, så visar verktyget troliga orsaker och vad du själv får göra.
Felsök: varför löser jordfelsbrytaren ut?
Välj det som stämmer bäst. Du får troliga orsaker och vad du själv får göra enligt Elsäkerhetsverkets regler.
De vanligaste orsakerna
- Värmeelement i vitvaror. Tvättmaskiner, diskmaskiner, varmvattenberedare och ugnar har värmeelement där fukt kan tränga in eller där isoleringen spricker. Felet visar sig ofta bara när elementet blir varmt.
- Fukt utomhus. Utomhusuttag, motorvärmaruttag, trädgårdsbelysning och skarvsladdar på marken släpper in vatten när det regnar. Brytaren löser ut och fungerar igen när det torkat upp.
- Summerad läckström. Datorer, tv-apparater, laddare och vitvaror läcker alltid lite ström genom sina nätfilter. Hager anger en tumregel på cirka 2 mA läckström per 10 A last. Hänger mycket elektronik på samma jordfelsbrytare kan den normala läckan ligga så högt att en liten extra läcka räcker.
- Belysning som släcks. Armaturer med HF-don kan ge en kort urladdning mot jord när de stängs av. Både ABB och Hager tar upp det problemet och rekommenderar en korttidsfördröjd brytare.
- Åska. En överspänning i nätet kan få brytaren att lösa ut utan att något är fel. Går den att återställa direkt och håller är allt i ordning.
- En gammal brytare. Mekaniken kan bli trög eller känslig med åren. Testa den med testknappen.
Så hittar du felet
Metoden kallas uteslutning och kräver inga verktyg. Dra ur alla stickproppar i de rum som jordfelsbrytaren skyddar och slå av alla automatsäkringar under den. Har du proppar skruvar du ur dem. Återställ brytaren. Slå sedan på en grupp i taget.
Löser den ut på en viss grupp trots att allt är urdraget sitter felet i den fasta installationen: en ledning, ett uttag, en armatur eller en fast ansluten apparat. Den gruppen lämnar du avslagen tills en elektriker har tittat på den. Håller brytaren med alla grupper på kopplar du in apparaterna igen, en i taget. Den apparat som får den att lösa ut är trasig och ska inte användas.
Hager påpekar att vissa jordfelsbrytare inte går att återställa en stund efter en utlösning. Vänta i så fall 10 till 30 minuter innan du försöker igen.
Testa jordfelsbrytaren
På framsidan av brytaren sitter en testknapp, ofta märkt med T. Knappen kopplar in ett motstånd som skapar en konstgjord felström. Brytaren ska då slå ifrån direkt. Hager rekommenderar att du testar minst var sjätte månad och föreslår att göra det när klockan ställs om till sommartid och vintertid.
- Tryck på testknappen. Brytaren ska slå ifrån omedelbart och strömmen försvinner i de grupper den skyddar.
- Slå på brytaren igen.
- Ställ om klockor och apparater som tappat strömmen.
Händer ingenting när du trycker på knappen skyddar brytaren dig inte längre. Den ska då bytas av ett elinstallationsföretag. Det finns även självtestande jordfelsbrytare som enligt Hager testar sig själva var 28:e dag utan att strömmen bryts.
Testa aldrig genom att koppla ihop nolla och jord i centralen. ABB varnar för den metoden. Brytaren löser då bara ut om det samtidigt går ström i kretsen. Ingreppet är också ett elinstallationsarbete som privatpersoner inte får utföra.
Typerna AC, A, F och B
Alla jordfelsbrytare känner av vanlig växelström. Skillnaden mellan typerna är vilka andra sorters felström de klarar. Moderna apparater med elektronik kan ge felströmmar som innehåller likström eller andra frekvenser än 50 Hz. En enkel brytare kan då missa dem.
Typerna känner av allt fler sorters fel
Typ AC är den äldsta typen. ABB skriver att den kan missa felströmmar med likströmsinslag från bland annat hastighetsreglerade apparater och datorer. Enligt ABB godtas typen inte längre i vissa europeiska länder. Typ A är i dag standard för vanliga bostadsinstallationer.
För apparater med varvtalsstyrda motorer används typ F, till exempel i tvättmaskiner och värmepumpar. Typ B behövs där ren likström kan läcka ut, till exempel vid vissa solcellsanläggningar och laddboxar för elbil. Många laddboxar har ett inbyggt skydd mot likström. Då räcker det med typ A. Vilken typ som krävs står i laddboxens installationsanvisning.
Jordfelsbrytare, säkring och personskyddsautomat
De tre apparaterna sitter bredvid varandra i elcentralen men skyddar mot olika saker. Det är lätt att blanda ihop dem, särskilt som de ser likadana ut.
| Apparat | Skyddar mot | Reagerar på |
|---|---|---|
| Säkring (propp eller automatsäkring) | Överlast och kortslutning som kan orsaka brand i ledningarna | För stor ström, till exempel mer än 10 eller 16 A |
| Jordfelsbrytare | Elchock och vissa bränder | Skillnad mellan fas och nolla, 30 mA eller 300 mA |
| Personskyddsautomat | Både överlast, kortslutning och elchock | Båda delarna, i en och samma apparat |
En vanlig lösning är en jordfelsbrytare som skyddar flera grupper, var och en med sin automatsäkring. Löser jordfelsbrytaren ut försvinner strömmen i alla de grupperna samtidigt. Med personskyddsautomater får varje grupp ett eget jordfelsskydd, så att ett fel i tvättstugan inte släcker frysen i köket.
Krav och regler i Sverige
Reglerna för elinstallationer kommer från Elsäkerhetsverket och kompletteras av svensk standard. Kraven har skärpts i omgångar. Vilka regler som gäller ditt hus beror på när installationen gjordes.
- 1 oktober 2008. Elsäkerhetsverkets föreskrift ELSÄK-FS 2008:1 träder i kraft. Uttag på högst 16 A i bostäder, grundskolor, förskolor, fritidshem och daghem ska ha tilläggsskydd i form av jordfelsbrytare på högst 30 mA.
- 1 december 2022. ELSÄK-FS 2022:1 ersätter 2008:1. Den uttryckliga paragrafen om jordfelsbrytare försvinner ur föreskriften, men kravet finns kvar. Föreskriften säger att en anläggning som följer svensk standard normalt anses vara utförd enligt god elsäkerhetsteknisk praxis. För elinstallationer i byggnader är det standarden SS 436 40 00.
- I dag. Enligt ABB och Hager kräver standarden jordfelsbrytare för bland annat belysningskretsar, uttag för allmänt bruk och utomhusuttag upp till 32 A.
Måste äldre hus byggas om?
Nej. Både 2008:1 och 2022:1 har övergångsbestämmelser som säger att en anläggning som togs i bruk före föreskriften får vara utförd enligt de regler som gällde då. Vid ombyggnad eller utvidgning gäller de nya reglerna för det som byggs om. Drar du in ett nytt uttag eller gör om badrummet ska den delen följa dagens krav.
Saknar ditt hus jordfelsbrytare helt är det ändå klokt att låta en elektriker installera en. Det är en av de enklaste åtgärderna som finns för att minska risken för elolyckor, särskilt i hus med ojordade uttag.
Vad får du göra själv?
Elsäkerhetsverket listar vilka elarbeten en privatperson får utföra. Du får byta propp, återställa en utlöst automatsäkring och byta befintliga vägguttag och strömbrytare för högst 16 A. Att återställa jordfelsbrytaren och trycka på testknappen är vanlig skötsel som tillverkarna uppmanar dig att göra.
Att installera eller byta en jordfelsbrytare i centralen är ett elinstallationsarbete. Det ska göras av ett registrerat elinstallationsföretag. Samma sak gäller fel i den fasta installationen, att koppla loss en fast ansluten apparat och att byta ett ojordat uttag mot ett jordat.
Saknar du jordfelsbrytare och vill skydda dig när du till exempel använder elverktyg utomhus finns portabla jordfelsbrytare. De sätts i vägguttaget och kräver ingen installation.
Vanliga frågor om jordfelsbrytare
Ska jordfelsbrytaren vara uppe eller nere?
På brytarna i en vanlig svensk elcentral betyder spaken uppåt att den är tillslagen. Läget är också märkt med I för till och O för från. Står spaken nere har den löst ut eller slagits av.
Kan jordfelsbrytaren gå sönder?
Ja. Mekaniken kan kärva. Elektroniken i nyare brytare kan skadas av överspänning. Därför ska den testas regelbundet. Löser den inte ut på testknappen ska den bytas.
Varför löser jordfelsbrytaren ut när det åskar?
Ett blixtnedslag i närheten ger en kort överspänning i nätet. Den kan läcka till jord genom apparaternas nätfilter och ge en skillnad som brytaren reagerar på. Går den att återställa direkt har ingenting tagit skada.
Hur många grupper kan sitta på en jordfelsbrytare?
Det finns ingen fast siffra. Det avgörs av hur stor läckström apparaterna i grupperna har tillsammans. Med mycket elektronik på samma brytare ökar risken för onödiga utlösningar. Då är det bättre att fördela grupperna på flera brytare eller välja personskyddsautomater.
Behöver spisen jordfelsbrytare?
Spisen ansluts oftast fast via ett eget spisuttag eller en egen grupp. Om den ska ha jordfelsbrytare avgörs av installationsreglerna för den aktuella installationen. Det bedömer elinstallatören.
Källor
- Elsäkerhetsverket: Vad får jag göra själv med el?
- ELSÄK-FS 2008:1, 4 kap. 4 § och övergångsbestämmelser, via lagen.nu
- ELSÄK-FS 2022:1 och övergångsbestämmelser, via lagen.nu
- ABB: Jordfelsbrytare, vanliga frågor
- Hager: Jordfelsbrytare FAQ
- EMF-Portal, RWTH Aachen: Background information for limit values (sammanfattning av IEC 60479-1)
- Elinstallatören: Men … varför försvinner kravet på JFB?
Senast uppdaterad