Gallium (Ga) – grundämne nummer 31

Gallium (Ga) är grundämne nummer 31 – metallen som smälter i din handflata och lyser i varje lysdiod. Smältpunkten ligger på bara 29,8 °C, strax under kroppstemperaturen. Gallium är dessutom vetenskapshistoria: det var Mendelejevs förutsagda ekaaluminium, och när metallen hittades 1875 stämde egenskaperna nästan exakt med förutsägelsen.

Atomnummer31
Kemiskt teckenGa
Atommassa69,723 u
ÄmnesklassÖvriga metaller
PlaceringGrupp 13 · Period 4
Tillstånd (rumstemperatur)Fast
Smältpunkt29,8 °C
Kokpunkt2 204 °C
Densitet5,91 g/cm³
Elektronegativitet (Pauling)1,81
Elektronkonfiguration[Ar]4s2 3d10 4p1
Upptäckt (år)1875

Data: PubChem, National Institutes of Health (NIH).

Egenskaper

Gallium är silverblankt och så lågsmält att en bit blir till en glänsande pöl av värmen från en hand – samtidigt kokar metallen först vid 2 204 °C, ett av de största vätskespannen bland alla grundämnen. Som halvledarmaterial i föreningar som galliumarsenid och galliumnitrid är gallium oumbärligt i modern elektronik.

Bohr-modell av gallium31
Förenklad Bohr-modell av gallium: 31 protoner i kärnan och elektronerna fördelade 2–8–18–3 på 4 skal. Inte skalenlig.

Var finns gallium?

Gallium har inga egna malmer utan följer med som spårämne i andra mineral. I praktiken utvinns nästan allt som biprodukt vid framställning av aluminium ur bauxit och vid zinkframställning – det var för övrigt i zinkblände metallen en gång upptäcktes.

Vad används gallium till?

Halvledarindustrin dominerar: galliumnitrid sitter i lysdioder och snabbladdare, och galliumarsenid i mobilelektronik, radarer och rymdens solceller. Den blå lysdioden av galliumnitrid – som gjorde vitt LED-ljus möjligt – belönades med Nobelpriset i fysik 2014. Legeringen galinstan ersätter dessutom kvicksilver i vissa termometrar.

Upptäckten av gallium

Dmitrij Mendelejev lämnade 1871 en lucka under aluminium i sitt periodiska system och beskrev det okända ämnets egenskaper – ekaaluminium. Fyra år senare, 1875, hittade fransmannen Paul-Émile Lecoq de Boisbaudran metallen spektroskopiskt i zinkblände och döpte den till gallium efter Gallien, Frankrike. Skämtare påpekade att gallus är latin för tupp – le coq – men upptäckaren lär ha förnekat ordleken. Träffsäkerheten i Mendelejevs förutsägelse gjorde periodiska systemet världsberömt.

Visste du att …?

  • Gallium smälter vid 29,8 °C men kokar först vid 2 204 °C – ett av de största temperaturspannen i flytande form bland grundämnena.
  • Ett klassiskt kemiskämt är teskeden av gallium som smälter och försvinner i tekoppen – helt ogiftigt jämfört med gamla tiders kvicksilvertrick.
  • Några droppar gallium kan göra aluminium sprött som kex – metallen kryper in längs korngränserna och förstör hållfastheten.

Vanliga frågor om gallium

Varför smälter gallium i handen?

Galliumatomerna sitter ihop i en ovanligt löst packad kristallstruktur som bryts upp redan vid 29,8 °C. Kroppsvärmen på runt 36–37 grader räcker därför gott för att smälta metallen.

Är gallium giftigt?

Ren galliummetall betraktas som lågtoxisk och används just därför i legeringen galinstan som kvicksilverersättare. Vissa galliumföreningar är däremot skadliga och hanteras enligt sina säkerhetsföreskrifter.

Vad har gallium med lysdioder att göra?

Blå lysdioder bygger på galliumnitrid, och tillsammans med ett lysämne blir det blå ljuset vitt – tekniken bakom all modern LED-belysning. Genombrottet belönades med Nobelpriset i fysik 2014.

Källor

Sidan uppdaterades i augusti 2026.