Lutetium (Lu) är grundämne nummer 71 – lantanoidernas slutsten och det tredje grundämnet med en huvudstads namn. Efter holmiums Stockholm och hafniums Köpenhamn fick Paris sitt: Lutetia. Länge var lutetium mest en dyr kuriosa – i dag sitter det i sjukhusens PET-kameror och i en av cancervårdens mest lovande behandlingar.
| Atomnummer | 71 |
|---|---|
| Kemiskt tecken | Lu |
| Atommassa | 174,9667 u |
| Ämnesklass | Lantanoider |
| Placering | Lantanoid · Period 6 |
| Tillstånd (rumstemperatur) | Fast |
| Smältpunkt | 1 663 °C |
| Kokpunkt | 3 402 °C |
| Densitet | 9,84 g/cm³ |
| Elektronegativitet (Pauling) | 1,27 |
| Elektronkonfiguration | [Xe]6s2 4f14 5d1 |
| Upptäckt (år) | 1907 |
Data: PubChem, National Institutes of Health (NIH).
Egenskaper
Lutetium är den hårdaste och tätaste av lantanoiderna och den sista i serien – med den avslutas den utbrutna raden i periodiska systemet. Metallen är silvervit och stabil i luft, och sällsyntheten i kombination med svår separation har gjort lutetium till en av de dyraste stabila metallerna.
Var finns lutetium?
Lutetium följer de tunga lantanoiderna i monazit och jonadsorptionsleror men utgör bara bråkdelar av innehållet, och världsproduktionen räknas i enstaka ton. Ämnet vaskades historiskt fram ur Marignacs ytterbium – som visade sig rymma ännu ett grundämne.
Vad används lutetium till?
Sjukvården dominerar: lutetiumbaserade kristaller är scintillatorerna som fångar signalerna i moderna PET-kameror, och den radioaktiva isotopen lutetium-177 används i målsökande strålbehandling där läkemedlet söker upp tumörceller – en godkänd behandling vid bland annat spridd prostatacancer. Lutetium används även i katalysatorer och forskningsoptik.
Upptäckten av lutetium
Fransmannen Georges Urbain visade 1907 att ytterbium innehöll ytterligare ett grundämne och döpte det efter Paris antika namn Lutetia. Österrikaren Carl Auer von Welsbach gjorde samma fynd samtidigt och kallade det cassiopeium – ett namn som levde kvar i tyskspråkig litteratur i decennier innan lutetium slutgiltigt fastställdes. Med lutetium var lantanoidjakten, som börjat i Ytterby 1794, till slut fullbordad.
Visste du att …?
- Tre huvudstäder har egna grundämnen: Stockholm (holmium), Köpenhamn (hafnium) och Paris (lutetium).
- PET-kamerans kristallöga är ofta lutetium – scintillatorerna som förvandlar strålning till bild.
- Lutetium blev lantanoidernas sista pusselbit 1907 – 113 år efter att Gadolin öppnat jakten i Ytterby.
Vanliga frågor om lutetium
Vad används lutetium-177 till?
Isotopen kopplas till målsökande molekyler som binder till tumörceller och bestrålar dem på nära håll. Metoden är godkänd vid bland annat spridd prostatacancer och vissa neuroendokrina tumörer.
Varför är lutetium så dyrt?
Ämnet utgör bara en bråkdel av lantanoidmalmerna och är bland de svåraste att separera från grannarna. Liten volym och hög reningskostnad ger ett pris i guldklass.
Vem upptäckte lutetium?
Georges Urbain i Paris 1907, parallellt med Carl Auer von Welsbach i Wien. Urbains namn – efter Paris antika namn Lutetia – blev det som består.
Källor
Sidan uppdaterades i augusti 2026.