Renium (Re) är grundämne nummer 75 – det sista stabila grundämne som upptäcktes. Året var 1925 när det tyska forskarparet Ida Tacke och Walter Noddack fann metallen som Mendelejev förutsagt som dvi-mangan. I dag arbetar renium där ingenting annat pallar: i jetmotorernas glödheta turbinblad.
| Atomnummer | 75 |
|---|---|
| Kemiskt tecken | Re |
| Atommassa | 186,207 u |
| Ämnesklass | Övergångsmetaller |
| Placering | Grupp 7 · Period 6 |
| Tillstånd (rumstemperatur) | Fast |
| Smältpunkt | 3 186 °C |
| Kokpunkt | 5 596 °C |
| Densitet | 20,8 g/cm³ |
| Elektronegativitet (Pauling) | 1,9 |
| Elektronkonfiguration | [Xe]6s2 4f14 5d5 |
| Upptäckt (år) | 1925 |
Data: PubChem, National Institutes of Health (NIH).
Egenskaper
Renium är en silvergrå, extremt tät metall med kemins högsta kokpunkt – runt 5 600 °C – och en smältpunkt som bara volfram överträffar bland metallerna. Metallen behåller sin hållfasthet vid temperaturer där de flesta legeringar sedan länge mjuknat, vilket är hela hemligheten bakom användningen.
Var finns renium?
Renium är ett av jordskorpans sällsyntaste stabila grundämnen och har inga egna malmer. Nästan allt utvinns ur rökgaserna när molybdenhaltig kopparmalm rostas – en biprodukts biprodukt, med Chile som största källa och en världsproduktion på några tiotals ton per år.
Vad används renium till?
Flygmotorerna slukar merparten: några procent renium i enkristallgjutna turbinblad låter dem arbeta i gaser hetare än bladens egen smältpunkt, med kylkanaler och keramskikt som livvakter. Renium-platinakatalysatorer gör dessutom högoktanig bensin, och volfram-reniumtråd sitter i termoelement och röntgenrör.
Upptäckten av renium
Mendelejev lämnade två luckor under mangan: eka-mangan blev teknetium, och dvi-mangan blev renium. Ida Tacke, Walter Noddack och Otto Berg påvisade ämnet 1925 med röntgenspektroskopi och döpte det efter floden Rhen. Tacke – senare Noddack – hör därmed till de få kvinnorna bland grundämnenas upptäckare, och renium blev det sista stabila grundämnet som fördes in i periodiska systemet.
Visste du att …?
- Renium var sist in: efter 1925 har alla nyupptäckta grundämnen varit radioaktiva.
- Ett modernt turbinblad med renium arbetar i gas som är hetare än bladets egen smältpunkt – kylkanaler och keramikskikt gör det möjliga omöjligt.
- Ida Tacke-Noddack, en av reniums upptäckare, hör till de mycket få kvinnorna i grundämneshistorien – hon var också tidig med idén om kärnklyvning.
Vanliga frågor om renium
Varför används renium i jetmotorer?
Renium höjer superlegeringarnas krypmotstånd – förmågan att inte långsamt deformeras under last i extrem hetta. Några procent i turbinbladen ger högre arbetstemperatur och bättre bränsleekonomi.
Vem upptäckte renium?
Ida Tacke, Walter Noddack och Otto Berg 1925 i Berlin, med röntgenspektroskopi. Namnet hedrar floden Rhen – och fyndet fyllde Mendelejevs lucka dvi-mangan.
Varför är renium så dyrt?
Världsproduktionen är bara några tiotals ton per år, allt som biprodukt ur vissa koppargruvors molybdenrostning, samtidigt som flygindustrin behöver metallen. Litet utbud, kritisk efterfrågan.
Källor
Sidan uppdaterades i augusti 2026.