Moln: hur de bildas, vad de består av och alla molntyper

Publicerad Uppdaterad Av Josefine

Ett moln består av miljarder små vattendroppar eller iskristaller som svävar i luften. Molnet bildas när fuktig luft stiger, utvidgas och kyls av tills vattenångan inte längre får plats. Då kondenserar den till droppar runt små partiklar av damm, salt eller sot. Molndropparna är så små och lätta att de hålls uppe av luftens rörelser. Först när de växer sig stora nog faller de som regn eller snö.

Moln delas in i tio släkten efter hur de ser ut och på vilken höjd de ligger. Lär du dig känna igen dem kan du ofta se vilket väder som är på väg.

Hur bildas moln?

Luft innehåller alltid vattenånga, en osynlig gas. Hur mycket ånga luften kan bära beror på temperaturen: varm luft rymmer mer än kall. När luft stiger sjunker trycket runt den, luften utvidgas och blir kallare. Till slut når den daggpunkten, den temperatur där ångan inte får plats längre. Då bildas droppar.

Dropparna behöver något att bildas på. Luften är full av mikroskopiska partiklar av damm, havssalt, pollen och sot, så kallade kondensationskärnor. Utan dem skulle luften kunna bli övermättad långt innan något moln syntes.

Enligt SMHI finns det några huvudsakliga sätt att få luft att stiga:

  • Konvektion. Solen värmer marken, som värmer luften närmast. Varma luftbubblor stiger som i en kastrull och bildar stackmoln. Molnbasen ligger då ofta på 500 till 1 500 meters höjd.
  • Fronter. När varm luft möter kall glider den lätta varmluften upp ovanpå. Hävningen kan pågå i timmar eller dygn och ger stora, grå molnsystem.
  • Berg. Luft som tvingas uppför en bergssluttning kyls och bildar moln på lovartsidan. Därför regnar det mer på Norges västkust än i Jämtland.
  • Inversion. Under ett lager varmare luft kan fukt samlas och bilda platta, grå moln som ligger kvar länge.

Vad består moln av?

En typisk molndroppe är omkring en hundradels millimeter i diameter, så liten att den faller mycket långsamt och hålls uppe av minsta uppvind, medan en regndroppe är ungefär hundra gånger bredare och innehåller vatten från omkring en miljon molndroppar.

Högt upp, där det är kallare än omkring 40 minusgrader, består molnen nästan helt av iskristaller. Det gäller de tunna, fjäderlika moln som syns högst på himlen. Mellannivåerna kan innehålla en blandning av underkylda droppar och is.

De tio molntyperna

Engelsmannen Luke Howard lade grunden till dagens indelning i början av 1800-talet med latinska namn som cirrus för lock, cumulus för hög och stratus för skikt. Världsmeteorologiska organisationen gav ut den första internationella molnatlasen 1896 och den senaste versionen 2017. Molnen delas i tio släkten med var sitt svenskt namn hos SMHI.

Höga moln, bas över ungefär 5 km

Cirrus fjädermolnTunna strimmor av iskristaller
Cirrocumulus makrillmolnSmå vita tottar i rader
Cirrostratus slöjmolnTunn slöja, ofta med ring runt solen

Medelhöga moln, bas 2 till 7 km

Altocumulus böljemolnGrå och vita bollar i fält
Altostratus skiktmolnGrått täcke där solen anas

Moln med stor vertikal utsträckning

Nimbostratus regn- eller snömolnTjockt, mörkt och ger långvarigt regn
Cumulonimbus åsk- eller bymolnTornar upp till 10 km eller mer, ger åska och skurar
Cumulus stackmolnVita blomkålsmoln en solig dag

Låga moln, bas under 2 km

Stratocumulus valkmolnGrå valkar som ofta täcker hela himlen
Stratus dimmolnGrått lager, som dimma i luften
De tio molnsläktena ordnade efter höjd, med SMHI:s svenska namn.

Höjderna gäller molnens undersida, basen. Indelningen är en förenkling eftersom ett åskmoln kan ha sin bas på några hundra meter och toppen över tio kilometer upp.

Vilka moln ger regn?

Två molnsläkten står för det mesta av nederbörden. Nimbostratus, regn- eller snömoln, är ett tjockt, grått täcke som ger jämnt och långvarigt regn, ofta i många timmar. Det kommer typiskt med en varmfront.

Cumulonimbus, åsk- eller bymoln, ger i stället kraftiga skurar, hagel och åska. Molnet tornar upp som ett berg och får ofta en platt topp som breder ut sig likt ett städ när det når tropopausen. Skurarna är intensiva men brukar vara över på en kvart till en timme. Bakom dem klarnar det ofta snabbt upp.

Andra moln kan ge lätt duggregn eller enstaka skurar. Stratus ger duggregn medan stora stackmoln kan växa till bymoln under en varm eftermiddag.

Hur blir molndroppar regn?

En molndroppe är för liten för att falla. För att bli en regndroppe måste den växa en miljon gånger i volym. I varma moln sker det när droppar krockar och slås ihop. I kalla moln växer iskristaller på bekostnad av underkylda droppar. När kristallerna blir tunga nog faller de. Smälter de på vägen ned blir de regn, annars snö.

Varför är moln vita och ibland mörka?

Molndropparna sprider allt synligt ljus ungefär lika mycket. Därför ser tunna moln vita ut. Ett tjockt moln släpper igenom mindre ljus. Sett underifrån ligger det i sin egen skugga och ser grått eller nästan svart ut. Ett mörkt moln är därför ett tjockt moln, den sort som ger mest regn.

Hur mycket väger ett moln?

Ett vanligt stackmoln innehåller ungefär ett halvt gram flytande vatten per kubikmeter luft. Ett moln som är en kilometer brett, långt och högt rymmer en miljard kubikmeter. Det ger omkring 500 ton vatten, lika mycket som ett hundratal elefanter.

Molnet svävar ändå, eftersom vattnet är fördelat på ofattbart många små droppar och den omgivande luften väger betydligt mer än vattnet i den.

Dimma är moln vid marken

Dimma är samma sak som ett moln, bara att det ligger på marken. Den bildas ofta klara nätter när marken kyler av luften närmast sig tills ångan kondenserar. Det låga stratusmolnet kallas på svenska dimmoln av just den anledningen.

Varför ser man andedräkten när det är kallt?

Andedräkten som syns en kall dag är ett litet moln. Luften du andas ut är varm och innehåller mycket vattenånga från lungorna. När den möter kall luft kyls den snabbt ner under daggpunkten och ångan kondenserar till små droppar och iskristaller. Fuktig luft ligger redan nära mättnad, så andedräkten kan synas även vid omkring 15 grader en rå dag.

Läs vädret i molnen

  • Fjädermoln som tätnar till en slöja kan vara första tecknet på en varmfront. Då kommer regnet ofta inom ett dygn.
  • En ring runt solen eller månen bildas i slöjmolnens iskristaller och hör ihop med samma slags front.
  • Stackmoln som växer på höjden under eftermiddagen kan bli bymoln med åska och skurar.
  • Små, platta stackmoln som inte växer brukar betyda vackert väder.

Vanliga frågor

Hur bildas moln?

Fuktig luft stiger och kyls. När den når daggpunkten kondenserar vattenångan till små droppar kring partiklar i luften.

Vad består moln av?

Små vattendroppar, iskristaller eller en blandning. Dropparna är omkring en hundradels millimeter stora.

Vad heter regnmoln?

Nimbostratus, som SMHI kallar regn- eller snömoln. Åskskurar kommer från cumulonimbus, åsk- eller bymoln.

Varför ramlar inte moln ned?

Molndropparna är så små att de faller mycket långsamt medan uppvindar håller dem kvar. Först när de växer till regndroppar faller de.

Källor

Lämna en kommentar