Mikroskopet är en av himlens blekaste stjärnbilder – men den rymmer ett av de mest studerade unga planetsystemen vi känner. Kring stjärnan AU Microscopii ligger en stoftskiva där planeter håller på att bildas just nu, ett laboratorium för hur solsystem blir till. Från Sverige skrapar stjärnbilden horisonten.
| Latinskt namn | Microscopium |
|---|---|
| Genitivform | Microscopii |
| IAU-förkortning | Mic |
| Area | 209,9 kvadratgrader (nr 66 av 88) |
| Ljusstarkaste stjärna | Gam Microscopii (magnitud 4,67) |
| Stjärnor för blotta ögat | 23 st ljusare än magnitud 6 |
| Bäst att se | Augusti |
| Från Stockholm | Delvis, max 3,1° över horisonten |
Area och koordinater beräknade ur IAU:s stjärnbildsgränser. Stjärndata från HYG-katalogen.
Så hittar du Mikroskopet
Leta mycket lågt i söder på sensommar- och höstkvällarna, under Stenbocken och öster om Skytten.
Ingen stjärna når magnitud 4,7 – Mikroskopet har den näst svagaste huvudstjärnan av alla 88, efter Taffelberget. Det finns ingen figur att känna igen.
Från Sverige når bara den nordligaste kanten över horisonten, och då bara några grader.
Syns Mikroskopet från Sverige?
Mikroskopet är formellt delvis synligt från Sverige men i praktiken utom räckhåll. Kombinationen av extremt svaga stjärnor och lågt läge gör den till en av de svåraste av alla.
Bästa tiden är augusti och september, lågt i söder på kvällen.
Ärligt talat är detta en stjärnbild man läser om snarare än tittar på – även från södra halvklotet krävs mörk himmel för att se något alls.
Stjärnorna i Mikroskopet
Ljusstarkast är gamma Microscopii med magnitud 4,67, en gul jätte. Ingen stjärna i stjärnbilden bär egennamn.
AU Microscopii är stjärnbildens berömdhet trots magnitud 8,6: en ung röd dvärg omkring 32 ljusår bort, bara ett par tiotal miljoner år gammal.
Stjärnan tillhör samma unga stjärngrupp som Beta Pictoris, vilket gör de två systemen till ett par av samma ålder och därmed extra värdefulla att jämföra.
Att titta efter i Mikroskopet
Kring AU Microscopii ligger en stoftskiva sedd nästan från kanten, upptäckt 2003. I den syns strukturer som rör sig utåt i vågor – något som tolkats som spår av planetbildning eller av stjärnans egna utbrott.
År 2020 bekräftades planeten AU Mic b, en gasjätte som kretsar runt stjärnan på knappt nio dygn. Att hitta en planet så tidigt i ett systems utveckling gav ovanligt direkt information om hur planeter vandrar inåt efter att de bildats.
Systemet är i dag ett av de mest observerade unga planetsystemen, ofta i samma andetag som Beta Pictoris.
Instrumentet som vände blicken inåt
Lacaille införde stjärnbilden under sin kartläggning från Godahoppsudden 1751–1752 och kallade den Microscopium.
Mikroskopet var vid tiden ungefär lika gammalt som teleskopet, och de två utvecklades parallellt ur samma linsslipningskonst. Där teleskopet vände blicken utåt vände mikroskopet den inåt, mot det som är för litet för att ses.
Att Lacaille satte båda på himlen är logiskt inom hans system: det var upplysningens instrument som skulle hedras, oavsett åt vilket håll de riktades. Teleskopet ligger som granne i samma himmelsområde.
Visste du att …?
- Mikroskopet har den näst svagaste huvudstjärnan av alla 88 stjärnbilder, efter Taffelberget.
- AU Microscopii har en stoftskiva där vågor rör sig utåt – tolkade som spår av planetbildning eller stjärnutbrott.
- Stjärnan tillhör samma unga stjärngrupp som Beta Pictoris i Målaren, vilket gör systemen till ett jämförelsepar.
Vanliga frågor om Mikroskopet
Vad är AU Microscopii?
En ung röd dvärg omkring 32 ljusår bort med en stoftskiva och minst en bekräftad planet. Systemet är bara ett par tiotal miljoner år gammalt och ett av de mest studerade laboratorierna för planetbildning.
Syns Mikroskopet från Sverige?
I praktiken inte. Stjärnbilden har extremt svaga stjärnor och står mycket lågt i söder – bara nordkanten når över horisonten.
Varför finns både Teleskopet och Mikroskopet på himlen?
Lacaille hedrade upplysningens instrument oavsett vad de riktades mot. De två utvecklades parallellt ur samma linsslipningskonst och ligger som grannar i samma himmelsområde.
Källor
Sidan uppdaterades i augusti 2026.