Teleskopet är stjärnbilden som Lacaille gjorde plats åt genom att klippa i grannarna. Påfågelns svans beskars och stjärnor lånades från både Skytten och Södra kronan. Ursprungligen var den betydligt större, men senare astronomer lämnade tillbaka det mesta. Från Sverige syns den aldrig.
| Latinskt namn | Telescopium |
|---|---|
| Genitivform | Telescopii |
| IAU-förkortning | Tel |
| Area | 252,2 kvadratgrader (nr 57 av 88) |
| Ljusstarkaste stjärna | Alp Telescopii (magnitud 3,49) |
| Stjärnor för blotta ögat | 27 st ljusare än magnitud 6 |
| Bäst att se | Juli |
| Från Stockholm | Syns inte |
Area och koordinater beräknade ur IAU:s stjärnbildsgränser. Stjärndata från HYG-katalogen.
Så hittar du Teleskopet
Från Sverige går det inte. Teleskopet ligger helt söder om 45 graders sydlig deklination.
Stjärnbildens norra gräns nås söder om ungefär 45 graders nordlig bredd, alltså norra Italien eller Spanien, och den ljusaste stjärnan söder om 44 grader.
Från södra halvklotet ligger den strax söder om Skyttens tekanna, i ett stjärnfattigt område mellan de större grannarna.
Syns Teleskopet från Sverige?
Teleskopet hör till de stjärnbilder som aldrig går att se från Sverige.
Den är en av de mest anonyma på hela himlen – ingen stjärna över magnitud 3,5 och inga ljusstarka objekt.
Dess intresse ligger helt i hur den kom till, vilket är en av de bättre historierna om hur himlens karta faktiskt ritades.
Stjärnorna i Teleskopet
Ljusstarkast är alfa Telescopii med magnitud 3,49, en blå underjätte. Ingen stjärna i stjärnbilden bär egennamn.
Med 27 stjärnor ljusare än magnitud 6 på 252 kvadratgrader är stjärnbilden gles men inte extremt tom.
Flera av stjärnorna lånades från grannarna när Lacaille skapade figuren, och lämnades tillbaka när gränserna sedan justerades.
Att titta efter i Teleskopet
Stjärnbilden saknar Messierobjekt och ljusstarka djuprymdsobjekt. Ett par klotformiga hopar och avlägsna galaxer finns men kräver teleskop.
Ironin har inte undgått astronomer: stjärnbilden Teleskopet är en av dem där ett teleskop hittar minst att titta på.
Området är däremot användbart i studier av avlägsna galaxhopar, eftersom det ligger tillräckligt långt från Vintergatans plan för att sikten ska vara fri.
Stjärnbilden som tog av grannarna
Lacaille införde Teleskopet under sin kartläggning från Godahoppsudden 1751–1752, till minne av det instrument som gjorde modern astronomi möjlig.
För att få plats tog han stjärnor från flera håll: Påfågelns svans beskars, och stjärnor lånades från Skytten, Södra kronan och Altaret. Den ursprungliga figuren var betydligt större än dagens.
Under 1800-talet lämnades merparten av de lånade stjärnorna tillbaka till sina antika stjärnbilder, och IAU:s gränsdragning 1930 bekräftade den mindre versionen. Teleskopet är alltså en av de få stjärnbilder som krympt sedan den skapades.
Visste du att …?
- Lacaille beskar Påfågelns svans och lånade stjärnor från fyra grannar för att få plats med Teleskopet.
- Merparten av de lånade stjärnorna lämnades tillbaka under 1800-talet – Teleskopet är en av få stjärnbilder som krympt.
- Stjärnbilden Teleskopet är en av dem där ett teleskop hittar allra minst att titta på.
Vanliga frågor om Teleskopet
Hur fick Teleskopet sin plats på himlen?
Lacaille tog stjärnor från grannarna: Påfågelns svans beskars och stjärnor lånades från Skytten, Södra kronan och Altaret. Den ursprungliga stjärnbilden var betydligt större än dagens.
Syns Teleskopet från Sverige?
Nej, aldrig. Stjärnbilden kräver att man befinner sig söder om ungefär 45 graders nordlig bredd.
Varför är Teleskopet mindre i dag?
Under 1800-talet lämnades merparten av de lånade stjärnorna tillbaka till sina antika stjärnbilder, och IAU bekräftade den mindre versionen 1930.
Källor
Sidan uppdaterades i augusti 2026.