Påfågeln är den fjärde av de sydliga fåglarna och den enda vars svans faktiskt har klippts av – på himlen. När Lacaille på 1750-talet behövde plats för sitt Teleskop trimmade han helt sonika fågelns fjäderskrud. I Australien används en del av stjärnbilden som kompass mot söder.
| Latinskt namn | Pavo |
|---|---|
| Genitivform | Pavonis |
| IAU-förkortning | Pav |
| Area | 377,9 kvadratgrader (nr 44 av 88) |
| Ljusstarkaste stjärna | Peacock (magnitud 1,94) |
| Stjärnor för blotta ögat | 44 st ljusare än magnitud 6 |
| Bäst att se | Juli |
| Från Stockholm | Syns inte |
Area och koordinater beräknade ur IAU:s stjärnbildsgränser. Stjärndata från HYG-katalogen.
Så hittar du Påfågeln
Från Sverige går det inte. Påfågeln ligger helt söder om 57 graders sydlig deklination.
Stjärnbildens norra gräns nås först söder om ungefär 33 graders nordlig bredd, alltså Kanarieöarna eller söderut, och för att se den ordentligt krävs södra halvklotet.
Där är den lätt: den ljusa stjärnan Peacock plus några svagare bildar en form som i Australien kallas Kastrullen och används för att hitta söder, som ett komplement till Södra korset.
Syns Påfågeln från Sverige?
Påfågeln hör till de stjärnbilder som aldrig går att se från Sverige.
Den ligger i det sydliga området tillsammans med Paradisfågeln, Indianen och Oktanten, en region som kräver resa till södra halvklotet.
Med sin ljusstarka huvudstjärna är den ändå en av de mer givande av de sydliga stjärnbilderna att söka upp när man väl är där.
Stjärnorna i Påfågeln
Peacock, magnitud 1,94, är ljusstarkast. Namnet är från 1930-talet: brittiska flygvapnet behövde namn på alla navigationsstjärnor till sin flygalmanacka, och stjärnan hade dittills bara haft en bokstavsbeteckning.
Delta Pavonis är en av de närmaste solliknande stjärnorna, knappt tjugo ljusår bort, och återkommer regelbundet på listor över tänkbara mål för framtida interstellära sonder.
Stjärnbilden rymmer 44 stjärnor ljusare än magnitud 6 och är därmed en av de rikare bland de nya sydliga.
Att titta efter i Påfågeln
NGC 6752 är en av himlens ljusaste klotformiga stjärnhopar, tredje störst efter Omega Centauri och 47 Tucanae sett från jorden.
Kondorgalaxen (NGC 6872) är en av de största kända spiralgalaxerna, med armar utdragna till över sju gånger Vintergatans diameter efter en närkontakt med en granne.
Meteorsvärmen deltapavoniderna i april kommer från kometen Grigg–Mellish och syns bara från södra halvklotet.
Fågeln som fick svansen avklippt
Påfågeln är en av de tolv stjärnbilder Petrus Plancius skapade utifrån Pieter Keysers och Frederick de Houtmans observationer under den första nederländska handelsexpeditionen till Ostindien. Den avbildades på Plancius himmelsglob 1598 och trycktes första gången i Johann Bayers atlas Uranometria 1603.
Fågeln antas föreställa den javanesiska grönpåfågeln, som sjöfararna kan ha mött i Ostindien – inte den indiska blå påfågeln man ser i europeiska parker.
När Lacaille på 1750-talet fyllde den södra himlen med sina instrument behövde han plats. Han beskar påfågelns svans för att få in Teleskopet norr om den, och lade om Lilla vattenormens slingor för att göra plats åt Oktanten. Upplysningens instrument fick företräde framför fåglarna.
Visste du att …?
- Lacaille klippte av påfågelns svans på himlen för att få plats med sitt Teleskop.
- Stjärnan Peacock fick sitt namn först på 1930-talet, när brittiska flygvapnet behövde namn på alla navigationsstjärnor.
- I Australien kallas en del av stjärnbilden Kastrullen och används för att hitta söder.
Vanliga frågor om Påfågeln
Vem skapade Påfågeln?
Petrus Plancius, utifrån Pieter Keysers och Frederick de Houtmans observationer under den första nederländska handelsexpeditionen till Ostindien. Den avbildades på Plancius globe 1598 och trycktes i Bayers Uranometria 1603.
Varför heter stjärnan Peacock?
Namnet är från 1930-talet. Brittiska flygvapnet behövde namn på alla stjärnor i sin navigationsalmanacka, och stjärnan hade dittills bara haft en bokstavsbeteckning.
Syns Påfågeln från Sverige?
Nej, aldrig. Stjärnbilden kräver att man befinner sig söder om ungefär 33 graders nordlig bredd, och för en verklig upplevelse krävs södra halvklotet.
Källor
Sidan uppdaterades i augusti 2026.