Södra kronan är en av de antika stjärnbilder som formmässigt håller vad namnet lovar: en tydlig båge av stjärnor under Skyttens tekanna. Den rymmer också ett av de närmaste områdena där stjärnor föds just nu. Från Sverige går den aldrig upp – gränsen ligger vid Nederländerna.
| Latinskt namn | Corona Australis |
|---|---|
| Genitivform | Coronae Austrini |
| IAU-förkortning | CrA |
| Area | 127,6 kvadratgrader (nr 79 av 88) |
| Ljusstarkaste stjärna | Bet Coronae Austrini (magnitud 4,1) |
| Stjärnor för blotta ögat | 29 st ljusare än magnitud 6 |
| Bäst att se | Juni |
| Från Stockholm | Syns inte |
Area och koordinater beräknade ur IAU:s stjärnbildsgränser. Stjärndata från HYG-katalogen.
Så hittar du Södra kronan
Från Sverige går det inte. Södra kronan ligger helt söder om 37 graders sydlig deklination.
Stjärnbildens norra gräns nås söder om ungefär 53 graders nordlig bredd, alltså i höjd med Nederländerna, och den ljusaste stjärnan söder om 51 grader.
Från Medelhavet syns den lågt i söder på sommarkvällarna, som en liten båge under Skyttens tekanna.
Syns Södra kronan från Sverige?
Södra kronan hör till de stjärnbilder som aldrig går att se från Sverige.
Den ligger dock inom räckhåll för en resa till södra Europa, till skillnad från de allra sydligaste stjärnbilderna.
Sommarkvällar i Grekland eller Spanien ger både stjärnbilden och det praktfulla området kring Skytten och Vintergatans centrum.
Stjärnorna i Södra kronan
Ljusstarkast är beta Coronae Australis med magnitud 4,10. Ingen stjärna når magnitud 4, vilket gör bågen svag – men formen är så samlad att den ändå framträder under mörk himmel.
Med 29 stjärnor ljusare än magnitud 6 på bara 128 kvadratgrader är stjärnbilden förhållandevis tät.
Till skillnad från sin nordliga namne Norra kronan saknar den en ljusstark juvel i mitten – bågen är jämnsvag hela vägen.
Att titta efter i Södra kronan
Coronae Australis-molnet är ett av de närmaste stjärnbildningsområdena, omkring 400 ljusår bort. Det är ett mörkt molnkomplex där unga stjärnor håller på att tändas, och det studeras flitigt just för närhetens skull.
Stjärnan R Coronae Australis lyser upp en reflektionsnebulosa i molnet och är en ung stjärna som fortfarande samlar material från sin omgivning.
Området är ett av de vackraste kikar- och teleskopmålen på södra sommarhimlen, med mörka stoftbanor mot Vintergatans ljusa fond.
Kransen som tappades
Södra kronan hör till Ptolemaios 48 antika. Den har tolkats som en krans eller lagerkrona som Kentauren eller Skytten tappat.
Till skillnad från Norra kronan, som knyts till Ariadnes bröllopskrona, saknar den södra en tydlig myt. Den är snarare en formbeskrivning som fått bli stjärnbild.
Att en antik stjärnbild ligger utom räckhåll för hela Nordeuropa beror på samma sak som för Altaret: precessionen har sänkt den södra himlen sett från Medelhavet sedan Ptolemaios tid.
Visste du att …?
- Södra kronan rymmer ett av de närmaste stjärnbildningsområdena, omkring 400 ljusår bort.
- Till skillnad från Norra kronan saknar den en ljusstark juvel i mitten – bågen är jämnsvag hela vägen.
- Stjärnbilden är antik men syns inte från Nordeuropa, eftersom precessionen sänkt den sedan Ptolemaios tid.
Vanliga frågor om Södra kronan
Syns Södra kronan från Sverige?
Nej, aldrig. Stjärnbilden kräver att man befinner sig söder om ungefär 53 graders nordlig bredd, men den är nåbar från södra Europa på sommarkvällarna.
Vad skiljer Södra kronan från Norra kronan?
Norra kronan har en tydlig juvel i mitten, Alphecca, och knyts till Ariadnes bröllopskrona. Södra kronan är jämnsvag och saknar egen myt – den beskrivs som en tappad krans.
Vad finns att se i Södra kronan?
Ett av de närmaste stjärnbildningsområdena, omkring 400 ljusår bort, med mörka stoftbanor och unga stjärnor. Det är ett vackert teleskopmål från södra breddgrader.
Källor
Sidan uppdaterades i augusti 2026.