Ödlan – stjärnbild, karta och när den syns

Ödlan är en liten sicksack av svaga stjärnor mellan Cassiopeja och Svanen, ibland kallad Lilla Cassiopeja. Den är cirkumpolär från Sverige men lätt att missa. Här ligger ändå ett objekt som blev en hel klass: BL Lacertae, som togs för en variabel stjärna men visade sig vara en galaxkärna med ett svart hål riktat mot oss.

Så hittar du Ödlan

Leta mellan Cassiopeja och Svanen på höstkvällarna. Ödlan bildar en liten sicksack som påminner om ett hoptryckt W – därav smeknamnet Lilla Cassiopeja.

Stjärnorna ligger kring magnitud 4 och nedåt. Under mörk himmel är sicksacken tydlig, i stadsljus försvinner den helt.

Vintergatans band går genom stjärnbilden, vilket gör den till ett trevligt kikarsvep även när enskilda stjärnor är svaga.

Syns Ödlan från Sverige?

Ödlan är cirkumpolär från hela Sverige och går aldrig ner. Från Stockholm står den som högst 87 grader över horisonten – nästan rakt upp – och från Kiruna 79.

Bästa månaden är augusti. Sensommaren och hösten ger både högt läge och mörknande nätter, vilket är den kombination stjärnbildens svaga stjärnor behöver.

Att den är cirkumpolär betyder inte att den alltid går att se. Under försommarens ljusa nätter är Ödlan i praktiken osynlig även om den formellt står över horisonten.

Stjärnorna i Ödlan

Ljusstarkast är alfa Lacertae med magnitud 3,76. Ingen stjärna i stjärnbilden har fått något etablerat egennamn, vilket är ovanligt och beror på att figuren är så ung.

Med 36 stjärnor ljusare än magnitud 6 på en yta av 200 kvadratgrader är Ödlan varken särskilt rik eller särskilt fattig – den är helt enkelt liten och anonym.

Läget i Vintergatans band gör att stjärntätheten ändå är hög i kikare, även om de enskilda stjärnorna är svaga.

Att titta efter i Ödlan

BL Lacertae katalogiserades 1929 som en variabel stjärna. Först på 1960- och 70-talen stod det klart att objektet inte är någon stjärna alls utan kärnan i en avlägsen galax, där ett supermassivt svart hål slungar ut en stråle av materia nästan rakt mot oss.

Objektet gav namn åt en hel klass: BL Lac-objekt, i dag en undergrupp till blazarerna. Deras skenbara variationer är i själva verket effekter av jetstrålar som pekar i vår riktning.

Stjärnbilden rymmer också flera öppna stjärnhopar i Vintergatans band, men de är små och kräver teleskop.

Ödlan som fick fylla ett hål

Johannes Hevelius skapade Ödlan 1687 för att fylla ett tomrum mellan de större grannarna. Han beskrev den som en liten ödla eller taggsvansagam.

Området hade lockat andra före honom. Flera astronomer försökte placera stjärnbilder här till kungars och furstars ära – bland annat en som skulle föreställa Ludvig XIV av Frankrike och en annan Fredrik den store av Preussen. Ingen av dem överlevde.

Hevelius blygsamma ödla gjorde det däremot, och finns kvar bland de 88. Att den neutrala figuren vann över de smickrande är en påminnelse om att himlens namnflora ändå har en viss motståndskraft mot politik.

Visste du att …?

• BL Lacertae togs för en variabel stjärna i fyrtio år innan den visade sig vara kärnan i en avlägsen galax med en jetstråle riktad mot oss.
• Flera astronomer försökte placera stjärnbilder till kungars ära i samma område – alla föll bort, medan Hevelius ödla överlevde.
• Ödlan kallas ibland Lilla Cassiopeja eftersom sicksacken påminner om grannens W.

Vanliga frågor om Ödlan

Hur hittar jag Ödlan?

Leta mellan Cassiopeja och Svanen på höstkvällarna. Stjärnbilden bildar en liten sicksack som påminner om ett hoptryckt W, men stjärnorna är svaga och kräver mörk himmel.

Vad är BL Lacertae?

Ett objekt i Ödlan som länge katalogiserades som en variabel stjärna men är kärnan i en avlägsen galax med ett supermassivt svart hål. Den gav namn åt hela klassen BL Lac-objekt.

Syns Ödlan året om?

Formellt ja – stjärnbilden är cirkumpolär från Sverige. Men de svaga stjärnorna kräver mörker, så i praktiken fungerar bara sensommar, höst och vinter.

Källor

• Wikipedia: Ödlan (stjärnbild)
• Magnuz of Sweden: Stjärnhimlens stjärnbildsgrupper

Sidan uppdaterades i augusti 2026.