Meteor, meteorit, komet och asteroid: skillnaden förklarad

En asteroid är en stenkropp och en komet en isklump som kretsar kring solen. En meteoroid är en liten bit sten eller metall i rymden. När den rusar in i atmosfären och glöder kallas ljusspåret meteor eller stjärnfall. Den bit som överlever och landar på marken heter meteorit. Samma sten kan ha tre olika namn beroende på var den befinner sig.

Orden blandas ihop hela tiden, även i nyheterna. Här reder vi ut dem en gång för alla, med storlekar, hastigheter och de svenska fynd som gjort meteoriter till både forskning och rättsfall.

Kort om varje ord

Gränserna mellan meteoroid och asteroid är bestämda av Internationella astronomiska unionen, IAU. De är en överenskommelse och ingen naturlag. En kropp på två meter är formellt en liten asteroid, en på en halv meter en meteoroid.

Asteroider: solsystemets byggrester

Asteroider är fasta kroppar som blev över när planeterna bildades för ungefär 4,6 miljarder år sedan. De flesta kretsar i asteroidbältet mellan Mars och Jupiter. Den största, Ceres, är nästan 1 000 kilometer bred och räknas i dag som dvärgplanet.

Vissa asteroider har banor som korsar jordens. Astronomer håller extra koll på dem. Asteroiden Apophis, ungefär 340 till 370 meter bred, passerar den 13 april 2029 bara omkring 31 600 kilometer över jordytan, närmare än många satelliter. Risken för nedslag är avskriven för minst hundra år framåt. Från Europa kommer den att synas med blotta ögat som en svag stjärna i rörelse.

Kometer: smutsiga snöbollar

En komet består av is, frusna gaser, stoft och sten. Kometerna kommer från solsystemets kalla ytterområden, Kuiperbältet bortom Neptunus och det betydligt mer avlägsna Oorts moln. Så länge kometen är långt ute är den bara en mörk kärna på några kilometer.

När banan för den närmare solen börjar isen förångas. Kring kärnan bildas ett lysande moln som kallas koma. Solvinden och strålningstrycket blåser ut en eller två svansar som kan bli miljontals kilometer långa. Svansen pekar därför alltid bort från solen, oavsett åt vilket håll kometen färdas.

Halleys komet är den mest kända. Den återkommer ungefär vart 76:e år, syntes senast 1986 och kommer tillbaka 2061.

Meteorer: stjärnfallen

En meteor är inget föremål utan ett ljusfenomen. När en meteoroid träffar atmosfären i 11 till 72 kilometer i sekunden pressas luften framför den ihop och hettas upp. Stenens yta förångas och luften runt den glöder i ett kort spår, oftast på 70 till 110 kilometers höjd.

De flesta stjärnfall orsakas av korn som inte är större än ett sandkorn. De brinner upp helt och når aldrig marken. Är meteoren ljusare än planeten Venus kallas den eldklot eller bolid.

Under en meteorsvärm passerar jorden genom ett stråk av grus som en komet har lämnat efter sig. Då kan det bli tiotals stjärnfall i timmen. Perseiderna i augusti och geminiderna i december är de mest kända. Alla svärmar finns i tabellen på vår sida om rymden och stjärnhimlen.

Hur snabb är en meteor?

Den lägsta möjliga farten är omkring 11 kilometer i sekunden, eftersom jordens dragningskraft accelererar allt som faller in. Den högsta är ungefär 72 kilometer i sekunden och gäller kroppar som möter jorden rakt framifrån i dess bana runt solen. Leoniderna i november hör till de snabbaste med drygt 70 kilometer i sekunden, medan tauriderna kommer in i omkring 27.

Meteoriter: rymdsten på marken

Det som överlever färden genom atmosfären heter meteorit. Ytan smälter och stelnar till en mörk smältskorpa, men insidan hinner sällan bli varm. Meteoriter delas in i tre huvudgrupper.

• Stenmeteoriter är vanligast och liknar jordiska stenar, vilket gör dem svåra att känna igen.
• Järnmeteoriter består mest av järn och nickel. De är tunga, ofta magnetiska och visar ett mönster av korsande linjer när de slipas och etsas.
• Sten-järnmeteoriter är en ovanlig blandning av metall och mineral.

Svenska meteoriter

Den 7 november 2020 lyste ett eldklot upp himlen över Mälardalen. Astronomen Eric Stempels vid Uppsala universitet räknade ut nedslagsområdet med hjälp av kamerabilder. Kort därefter hittades små fragment nära byn Ådalen utanför Enköping. Det var de första bitarna från en iakttagen meteorit som hittats i Sverige sedan 1954 och första gången någonsin för en observerad järnmeteorit här.

Några veckor senare hittade geologerna Andreas Forsberg och Anders Zetterqvist en järnmeteorit på 14 kilo i samma område. Då började en strid om vem som ägde den. Tingsrätten gav upphittarna rätt, hovrätten markägaren. Högsta domstolen avgjorde frågan den 19 augusti 2025: en meteorit är unik och kommer från rymden, så den är inte en del av marken den landar på. Geologerna fick behålla stenen.

Sveriges mest kända meteorit är Muonionalusta från Pajala kommun i Norrbotten. Den första biten hittades 1906. Sedan dess har omkring 40 delar påträffats på ett område stort som 25 gånger 15 kilometer. Meteoriten är omkring 4,565 miljarder år gammal och troligen den äldsta som är känd. Den föll för ungefär en miljon år sedan och har legat i moränen genom fyra istider.

Siljansringen: Europas största nedslag

För omkring 377 miljoner år sedan slog en stor kropp ned i det som i dag är Dalarna. Spåret är Siljansringen, en kraftigt eroderad krater som fortfarande är omkring 52 kilometer bred. Den räknas som den största kända nedslagsstrukturen i Europa medan sjöarna Siljan, Orsasjön och Skattungen ligger i den ringformade sänkan.

Kända nedslag i världen

• Chicxulub, för 66 miljoner år sedan. En asteroid på omkring tio kilometer slog ned på Yucatánhalvön i Mexiko. Nedslaget bidrog till att dinosaurierna dog ut.
• Tunguska, 30 juni 1908. En kropp exploderade över Sibirien och fällde skog på över 2 000 kvadratkilometer utan att lämna någon krater.
• Tjeljabinsk, 15 februari 2013. En asteroid på ungefär 18 meter exploderade omkring 30 kilometer över den ryska staden. Tryckvågen krossade fönster och 1 491 personer sökte vård, de flesta för skärsår. Den största biten, 654 kilo, bärgades ur sjön Tjebarkul samma höst.

Kan en asteroid träffa jorden?

Små stenar träffar jorden hela tiden och brinner oftast upp, medan stora nedslag är sällsynta och de största kända asteroiderna med banor nära jorden redan är kartlagda. Ingen av dem har någon känd risk att träffa oss under de kommande hundra åren.

Mänskligheten har också visat att det går att påverka en asteroid. År 2022 krockade NASA:s rymdsond DART med den lilla asteroidmånen Dimorphos och ändrade dess bana. Det var första gången människan flyttade en himlakropp med avsikt.

Vanliga frågor

Vad är skillnaden mellan meteor och meteorit?

Meteoren är ljusspåret på himlen när en sten brinner i atmosfären. Meteoriten är den bit som når marken.

Är ett stjärnfall en stjärna?

Nej. Ett stjärnfall är en meteor, oftast ett sandkorn som brinner upp på omkring 100 kilometers höjd.

Vad är skillnaden mellan komet och asteroid?

En komet innehåller mycket is och får svans när den kommer nära solen. En asteroid är torr sten eller metall och får ingen svans.

Får man behålla en meteorit man hittar i Sverige?

Enligt Högsta domstolens dom från 2025 tillhör en nyfallen meteorit den som hittar den, inte markägaren. Hör gärna av dig till Naturhistoriska riksmuseet, som kan avgöra om stenen verkligen kommer från rymden.

Källor

• Rymdstyrelsen: Meteoroid, meteorit, meteor, asteroid och komet.
• International Meteor Organization: IAU:s definitioner av meteortermer.
• The Local: Sweden finds its first meteorite fragments in 66 years.
• SVT: Sista striden om rymdstenen utanför Enköping och TV4: Bråk om upphittad meteorit avgjort.
• Wikipedia: Muonionalusta, Siljan Ring, Chelyabinsk meteor och 99942 Apophis.

Senast uppdaterad 28 oktober 2026