|
|
|
|
| 
| Uppfinning
|
Datorn
Imponerande planer för en föregångare till dagens datorer togs fram av den brittiske matematikern Charles Babbage. Han började bygga sin analytiska maskin 1833, men den blev aldrig färdigbyggd. Hans gode vän matematikern Ada Lovelace skapade en sorts planer för hur data skulle bearbetas i maskinen. Hon kan därför räknas som världens första programmerare.
Om man räknar elektromekaniska datorer byggda av reläer så byggdes världens första datorer i Tyskland av Konrad Zuse, varav den tredje (Z3) var fullt helautomatisk och blev klar 1941. Zuse uppfann också programmeringsspråket Plankalkül till sina datorer.
Om man räknar elektroniska datorer byggde den amerikanske fysikern John Vincent Atanasoff en elektronisk kalkyleringsdator 1941 efter att ha tröttnat på att använda en mekanisk räknemaskin när han skrev sin doktorsavhandling. Den var binär men saknade särskild centralenhet, CPU. I England skapades 1943 den första elektroniska kodknäckningsdatorn i Colossus-serien, men den var inte generell utan skräddarsydd för kodknäckningen.
Många räknar datorn ENIAC som började byggas av amerikanerna Presper Eckert och John Mauchly 1943 som den första generella, digitala, elektroniska datorn av modern typ. Den blev helt färdigbyggd 1946, vägde 27 ton och innehöll över 17000 elektronrör. Programmeringen skedde via omkopplare och datorn kunde göra 5000 beräkningar i sekunden.
Tillbaka till listan med uppfinningar/upptäckter
|
|
|
Frågor och svar
Specialsektioner