Oganesson (Og) är grundämne nummer 118 – periodiska systemets sista och tyngsta ruta. Med oganesson blev den sjunde raden komplett 2016, och grundämnet står formellt bland ädelgaserna – trots att beräkningar tyder på att det är allt annat än ädelt. Namnet hedrar Jurij Oganessian, som fick se sitt eget grundämne i livet.
| Atomnummer | 118 |
|---|---|
| Kemiskt tecken | Og |
| Atommassa | 295,216 u |
| Ämnesklass | Okända kemiska egenskaper |
| Placering | Grupp 18 · Period 7 |
| Tillstånd (rumstemperatur) | Gas (förväntat) |
| Elektronkonfiguration | [Rn]7s2 7p6 5f14 6d10 (förutsagd) |
| Upptäckt (år) | 2006 |
Data: PubChem, National Institutes of Health (NIH).
Egenskaper
Oganesson placeras under radon i ädelgasgruppen, men det kemiska mönstret ser ut att brytas här: relativistiska effekter beräknas göra ämnet reaktivt och möjligen fast vid rumstemperatur – en ädelgas som varken är gas eller ädel. Den enda kända isotopen har omkring en millisekunds halveringstid.
Var finns oganesson?
Naturliga förekomster saknas. Oganesson framställdes i Dubna genom att californium beskjuts med kalcium-48, och sammanlagt har bara ett fåtal atomer någonsin registrerats – de flesta grundämnen i systemet är kända från miljarder atomer, det tyngsta från en handfull.
Vad används oganesson till?
Ingen praktisk användning finns eller kan finnas. Oganesson markerar i stället var forskningsfronten står: jakten på grundämne 119 och 120 pågår i Dubna, i Japan och i Tyskland, med nya jonstrålar eftersom kalcium-48-metoden nått sin gräns. Den åttonde raden är fortfarande tom.
Upptäckten av oganesson
Oganessians grupp i Dubna registrerade de första oganessonatomerna 2002–2006 i samarbete med Livermore. IUPAC godkände upptäckten 2015, och namnet oganesson fastställdes i november 2016 efter Jurij Oganessian – då 83 år gammal och därmed bara den andre i historien, efter Glenn Seaborg, att få ett grundämne uppkallat efter sig i livet. Med oganesson slöts en resa som började i Ytterby 1794 och i antikens guldsmedjor långt tidigare: 118 rutor, 118 berättelser.
Visste du att …?
- Oganesson är den enda ”ädelgas” som beräknas vara reaktiv – och kanske fast vid rumstemperatur.
- Jurij Oganessian fick 2016 se sitt eget grundämne i systemet vid 83 års ålder – bara Glenn Seaborg hade fått samma ära i livet.
- Bara ett fåtal oganessonatomer har någonsin existerat, var och en i omkring en tusendels sekund.
Vanliga frågor om oganesson
Är oganesson verkligen en ädelgas?
Placeringen säger det, men teorin säger nej: relativistiska effekter beräknas göra atomen reaktiv och ämnet möjligen fast. Oganesson är det tydligaste exemplet på att periodiska systemets mönster tunnas ut längst ut.
Finns det grundämnen bortom 118?
Inte ännu. Laboratorier i Ryssland, Japan och Tyskland söker grundämne 119 och 120, men kalcium-48-metoden har nått sin gräns och nya jonstrålar krävs. Åttonde raden är tom.
Vem var Jurij Oganessian?
Den armenisk-ryske kärnfysikern som lett Dubnas arbete med de tyngsta grundämnena i decennier. Han fick 2016 ett grundämne uppkallat efter sig – som den andre i historien att uppleva det.
Källor
Sidan uppdaterades i augusti 2026.