Radon (Rn) är grundämne nummer 86 – den osynliga, luktfria radioaktiva gas som sipprar upp ur svensk berggrund och in i våra hus. Radon i inomhusluft är den näst största orsaken till lungcancer efter rökning, och Strålsäkerhetsmyndigheten uppskattar att gasen orsakar omkring 500 lungcancerfall om året i Sverige. Det enda sättet att veta hur ditt hus mår är att mäta.
| Atomnummer | 86 |
|---|---|
| Kemiskt tecken | Rn |
| Atommassa | 222,0176 u |
| Ämnesklass | Ädelgaser |
| Placering | Grupp 18 · Period 6 |
| Tillstånd (rumstemperatur) | Gas |
| Smältpunkt | −71,1 °C |
| Kokpunkt | −61,7 °C |
| Densitet | 9,73 g/L |
| Elektronkonfiguration | [Xe]6s2 4f14 5d10 6p6 |
| Upptäckt (år) | 1900 |
Data: PubChem, National Institutes of Health (NIH).
Egenskaper
Radon är en radioaktiv ädelgas som bildas när radium i marken sönderfaller. Halveringstiden är 3,8 dygn – lagom lång för att gasen ska hinna vandra upp genom sprickor och in i byggnader. Det är radonets sönderfallsprodukter, radondöttrarna, som fastnar i luftvägarna och står för strålskadan.
Var finns radon?
Sveriges uranhaltiga graniter och grusåsar gör landet till ett av Europas mest radonutsatta. Gasen tränger in från marken genom otätheter i grunden, kan följa med borrat brunnsvatten – och avges dessutom från blåbetong, den uranrika lättbetong som användes som byggmaterial främst mellan 1950 och 1975 och finns i ungefär var tionde svensk bostad.
Vad används radon till?
Radon har ingen medveten användning i dag – tidigt 1900-tal fyllde man tvärtom radonkapslar för strålbehandling och marknadsförde radonbad som hälsokur, innan riskbilden klarnade. Det moderna förhållningssättet är det omvända: mäta, spåra och sänka. Referensnivån för bostäder är 200 becquerel per kubikmeter, och närmare 400 000 svenska bostäder bedöms ligga över.
Upptäckten av radon
Tysken Friedrich Dorn beskrev år 1900 en radioaktiv gas som avgavs från radium – radiumemanationen, som senare fick namnet radon. Rutherford och andra pionjärer använde gasen för att kartlägga radioaktivitetens natur. Den svenska radonfrågan exploderade på 1970- och 80-talen, när mätningar avslöjade blåbetongens och markradonets omfattning – i dag finns en nationell handlingsplan med målet att alla bostäder ska klara referensnivån.
Visste du att …?
- Radon är den näst vanligaste orsaken till lungcancer efter rökning – cirka 500 svenska fall per år, varav de flesta drabbar rökare där riskerna samverkar.
- Blåbetongen – uranrik lättbetong som byggdes in i svenska hus främst 1950–1975 – finns i ungefär var tionde bostad och avger både radon och gammastrålning.
- Radonhalten kan skilja hundrafalt mellan två grannhus – markförhållanden och otätheter avgör, och bara mätning ger svar.
Vanliga frågor om radon
Hur vet jag om mitt hus har radon?
Genom att mäta – gasen syns, luktar och känns inte. Mätningen görs med spårfilmsdosor i minst två månader under eldningssäsongen, oktober till april, enligt Strålsäkerhetsmyndighetens metod. Dosor beställs enkelt via ackrediterade mätlaboratorier.
Vad gör jag om halten är för hög?
Åtgärderna riktas mot källan: tätning av grunden och förbättrad ventilation räcker ofta, medan markradon kan kräva radonsug under plattan och blåbetong ökad luftomsättning. Certifierade radonkonsulter hjälper till att välja rätt – halterna går nästan alltid att få ner under referensnivån.
Hur farligt är radon egentligen?
Risken växer med halt och tid: långvarig exponering ökar lungcancerrisken med omkring 16 procent per 100 becquerel per kubikmeter, och för rökare mångdubblas effekten. Under referensnivån 200 Bq/m³ bedöms risken som låg – men lägre är alltid bättre.
Källor
- PubChem: Radon (National Institutes of Health)
- Nationalencyklopedin
- Karolinska Institutet: Radon (Riskwebben)
- SGU: Radon och strålning
Sidan uppdaterades i augusti 2026.