Astat (At) är grundämne nummer 85 – jordens sällsyntaste naturligt förekommande grundämne. Totalmängden i hela jordskorpan uppskattas vid varje given tidpunkt till högst några tiotal gram, i ständig nybildning och sönderfall. Mendelejev hade reserverat platsen som ekajod – och i dag är den flyktiga raritetens isotoper ett hett spår i cancerforskningen.
| Atomnummer | 85 |
|---|---|
| Kemiskt tecken | At |
| Atommassa | 209,9872 u |
| Ämnesklass | Halogener |
| Placering | Grupp 17 · Period 6 |
| Tillstånd (rumstemperatur) | Fast |
| Smältpunkt | 301,9 °C |
| Densitet | 7 g/cm³ |
| Elektronegativitet (Pauling) | 2,2 |
| Elektronkonfiguration | [Xe]6s2 4f14 5d10 6p5 |
| Upptäckt (år) | 1940 |
Data: PubChem, National Institutes of Health (NIH).
Egenskaper
Astat är en radioaktiv halogen vars mest långlivade isotop bara har drygt åtta timmars halveringstid – ingen har någonsin sett ämnet med blotta ögat, för ett synligt prov skulle förånga sig självt av sönderfallsvärmen. Kemin liknar jodens, med metalliska drag: precis vad Mendelejevs lucka förutsade.
Var finns astat?
I naturen existerar astat bara som blixtvisit i uranets och toriumets sönderfallskedjor. Allt som studeras framställs i acceleratorer, atom för atom, genom att vismut bestrålas med alfapartiklar – samma metod som vid upptäckten.
Vad används astat till?
Forskningen är användningen: isotopen astat-211 är en av de mest lovande kandidaterna för målsökande alfaterapi, där en kraftfull men kortlivad strålkälla kopplas till molekyler som söker upp spridda cancerceller. Flera kliniska studier pågår världen över.
Upptäckten av astat
Dale Corson, Kenneth MacKenzie och Emilio Segrè – teknetiumupptäckaren – framställde grundämne 85 i Berkeleys cyklotron 1940 genom att bestråla vismut. Namnet blev astat, av grekiskans astatos, instabil. Först senare kunde spårmängder påvisas även i naturen, som flyktiga mellansteg i de tunga grundämnenas sönderfall.
Visste du att …?
- Jordskorpans samlade astatförråd väger sannolikt mindre än en näve mynt – ämnet nybildas och sönderfaller i ständig kapplöpning.
- Ingen människa har sett astat: ett synligt prov skulle omedelbart hettas upp och förångas av sin egen radioaktivitet.
- Astat fyllde Mendelejevs lucka ekajod – granne under jod, precis där han ritade den 1871.
Vanliga frågor om astat
Varför är astat så sällsynt?
Alla isotoper sönderfaller inom timmar. Det astat som finns i naturen är flyktiga mellansteg i uranets och toriumets sönderfallskedjor – borta nästan lika fort som det bildas.
Vad är målsökande alfaterapi?
En cancerbehandling under utveckling där en alfastrålande isotop som astat-211 kopplas till molekyler som binder till tumörceller. Strålningen verkar bara någon celldiameter bort – kraftfullt mot cancercellen, skonsamt mot omgivningen.
Hur upptäcktes astat?
Det skapades 1940 i Berkeleys cyklotron av Corson, MacKenzie och Segrè, genom alfabestrålning av vismut – och fick namnet instabil på grekiska.
Källor
Sidan uppdaterades i augusti 2026.