Altaret – stjärnbild, karta och när den syns

Altaret är gudarnas offeraltare, där de svor sin ed före striden mot titanerna – en av Ptolemaios antika 48 som ändå aldrig syns från Sverige. Stjärnbilden ligger i Vintergatans täta södra delar och rymmer Westerlund 1, den tyngsta stjärnhopen i vår galax.

Så hittar du Altaret

Från Sverige går det inte. Altaret ligger helt söder om 45 graders sydlig deklination.

Stjärnbildens norra gräns nås söder om ungefär 44 graders nordlig bredd, alltså norra Spanien eller Italien, men den ljusaste stjärnan kräver att man kommer söder om 34 grader – Kreta, Kanarieöarna eller söderut.

Från södra halvklotet ligger den strax söder om Skorpionens gadd, i ett av Vintergatans rikaste områden.

Syns Altaret från Sverige?

Altaret hör till de stjärnbilder som aldrig går att se från Sverige, trots att den är antik och alltså har varit känd i Europa i tvåtusen år.

Från Medelhavet syntes den betydligt bättre på Ptolemaios tid än nu, eftersom precessionen sedan sänkt den. Samma sak har hänt Södra korset.

Det är en av flera påminnelser om att den antika himlen inte var densamma som vår – stjärnbilder har både lyfts och sänkts under tvåtusen år.

Stjärnorna i Altaret

Ljusstarkast är beta Arae med magnitud 2,84, en orange superjätte. Ingen stjärna i stjärnbilden bär egennamn trots dess höga ålder – de låg för lågt för att få namn i den arabiska traditionen.

Stjärnbilden rymmer 43 stjärnor ljusare än magnitud 6 på bara 237 kvadratgrader, vilket gör den förhållandevis tät – en följd av läget i Vintergatans band.

Flera av stjärnorna är unga blå jättar som tillhör samma association som stjärnorna i Skorpionen och Kentauren.

Att titta efter i Altaret

Westerlund 1 är den tyngsta stjärnhop som är känd i Vintergatan, upptäckt av den svenske astronomen Bengt Westerlund 1961 under hans år vid observatoriet i Australien. Hopen rymmer några av de mest lysande stjärnor vi känner, tätt packade i ett område bara några ljusår brett.

Hopen är dold bakom tjocka stoftmoln och syns knappt i synligt ljus, men i infrarött framträder ett av galaxens mest extrema stjärnbildningsområden.

Bengt Westerlund var senare professor i Uppsala och en av Sveriges internationellt mest kända astronomer – och en av få svenskar som gett namn åt ett objekt av den här digniteten.

Altaret där gudarna svor

Enligt myten är Altaret det där de olympiska gudarna svor sin ed innan striden mot titanerna. Röken från offret sägs ha bildat Vintergatan, som mycket riktigt stiger upp ur stjärnbilden sett från södra halvklotet.

Altaret hör till Ptolemaios 48 antika. På hans tid låg det högre på himlen sett från Alexandria, och det var därmed en av de sydligaste stjärnbilder som gick att observera från Medelhavet.

Att en antik stjärnbild i dag är omöjlig att se från större delen av Europa är precessionens verk, samma långsamma vickning som flyttat vårdagjämningspunkten och vändkretsarnas namn.

Visste du att …?

• Westerlund 1 i Altaret är den tyngsta stjärnhopen i Vintergatan och upptäcktes av svensken Bengt Westerlund 1961.
• Enligt myten bildades Vintergatan av röken från altarets offereld – och bandet stiger mycket riktigt upp ur stjärnbilden.
• Altaret är antikt men syns inte längre från Europa, eftersom precessionen sänkt det sedan Ptolemaios tid.

Vanliga frågor om Altaret

Syns Altaret från Sverige?

Nej, aldrig, trots att stjärnbilden är antik. Den kräver att man befinner sig söder om ungefär 44 graders nordlig bredd, och den ljusaste stjärnan söder om 34 grader.

Vad är Westerlund 1?

Den tyngsta stjärnhopen i Vintergatan, upptäckt av den svenske astronomen Bengt Westerlund 1961. Den är dold bakom stoft men framträder i infrarött som ett extremt stjärnbildningsområde.

Vilken myt hör Altaret till?

Det är altaret där de olympiska gudarna svor sin ed före striden mot titanerna. Röken från offret sägs ha bildat Vintergatan, som stiger upp ur stjärnbilden sett från södra halvklotet.

Källor

• Wikipedia: Altaret (stjärnbild)
• Magnuz of Sweden: Stjärnhimlens stjärnbildsgrupper

Sidan uppdaterades i augusti 2026.