Akterskeppet – stjärnbild, karta och när den syns

Akterskeppet är den nordligaste av de tre delar som Argo Navis styckades i, och den enda som skrapar den svenska horisonten. Här ligger Naos, en av de hetaste och mest lysande stjärnor vi känner, samt två öppna stjärnhopar i samma kikarsynfält. Från södra Sverige syns bara den allra översta kanten.

Så hittar du Akterskeppet

Leta lågt i söder under Stora hunden på vinterkvällarna. Från Sverige når bara stjärnbildens allra nordligaste del över horisonten.

Stjärnhoparna M46 och M47 ligger i den delen och är de enda objekt som är realistiskt nåbara härifrån – och då bara från södra Sverige med helt fri sydhorisont.

Naos och resten av skeppet kräver att du kommer betydligt längre söderut. Stjärnan blir synlig först söder om ungefär 50 graders nordlig bredd, alltså i höjd med Belgien eller södra Tyskland.

Syns Akterskeppet från Sverige?

Akterskeppet är bara delvis synligt från Sverige. Stjärnbildens norra kant når över horisonten, men allt söder om det – vilket är merparten – kommer aldrig upp.

Bästa tiden är februari, lågt i söder på kvällen. Räkna med några få grader över horisonten och behovet av helt fri sikt.

Det här är stjärnbilden som visar hur mycket en resa söderut ger. Redan i Medelhavsområdet står den flera gånger högre, och från södra halvklotet passerar den nära zenit.

Stjärnorna i Akterskeppet

Naos, magnitud 2,21, är en av de hetaste stjärnor som är kända – ytan håller omkring 40 000 grader, mot solens knappa 5 500. Den lyser hundratusentals gånger starkare än solen och strålar merparten av sin energi i ultraviolett ljus vi inte kan se.

Naos rör sig dessutom ovanligt snabbt genom rymden och tros vara en så kallad förrymd stjärna, utslungad ur den stjärnhop där den föddes.

Stjärnbilden ligger i Vintergatans band och rymmer 145 stjärnor ljusare än magnitud 6 – näst flest av alla stjärnbilder efter Kentauren.

Att titta efter i Akterskeppet

M46 och M47 ligger så nära varandra att de ryms i samma kikarsynfält, men de är helt olika: M47 är gles och ljus, M46 tät och svagare. De ligger dessutom på mycket olika avstånd.

I M46 syns en planetarisk nebulosa som ser ut att ligga inuti hopen. Mätningar visar att den i själva verket ligger framför – ännu ett perspektivsammanträffande.

M93 är ytterligare en öppen hop i stjärnbilden, men den ligger för långt söderut för att nås från Sverige.

Skeppets akter

Akterskeppet var akterdelen av Argo Navis, det enorma skepp som täckte en stor del av den södra himlen och som Lacaille delade upp 1755.

Uppdelningen skedde när Lacaille kartlade den södra himlen från Godahoppsudden, en resa som också gav honom femton nya stjärnbilder på teknikens tema.

Att beteckningarna behölls från det odelade skeppet gör de tre delarna till ett av astronomins tydligaste exempel på hur historiska beslut lever kvar i moderna kataloger.

Visste du att …?

• Naos har en yttemperatur kring 40 000 grader och strålar merparten av sin energi som osynligt ultraviolett ljus.
• Akterskeppet rymmer 145 stjärnor ljusare än magnitud 6, näst flest av alla stjärnbilder.
• Stjärnhoparna M46 och M47 ryms i samma kikarsynfält men ligger på helt olika avstånd från oss.

Vanliga frågor om Akterskeppet

Syns Akterskeppet från Sverige?

Bara den nordligaste kanten, lågt i söder på vinterkvällarna. Stjärnhoparna M46 och M47 är nåbara från södra Sverige med fri sydhorisont, men Naos och resten kräver att man reser söderut.

Vad är Naos?

Akterskeppets ljusaste stjärna och en av de hetaste som är kända, med en yttemperatur kring 40 000 grader. Den tros ha slungats ut ur den stjärnhop där den föddes.

Varför heter stjärnbilden Akterskeppet?

Den var akterdelen av Argo Navis, argonauternas skepp, som Lacaille delade i tre 1755 eftersom stjärnbilden var för stor att hantera.

Källor

• Wikipedia: Akterskeppet
• Magnuz of Sweden: Stjärnhimlens stjärnbildsgrupper

Sidan uppdaterades i augusti 2026.