Lyran är en liten stjärnbild med en mycket stor stjärna: Vega, sommarnattens klaraste ljuspunkt. Resten av lyran är en blygsam parallellogram strax intill. Här finns också Ringnebulosan, den mest kända bilden av vad som händer när en stjärna som solen dör – och Vega har varit polstjärna förr, och blir det igen.
| Latinskt namn | Lyra |
|---|---|
| Genitivform | Lyrae |
| IAU-förkortning | Lyr |
| Area | 286,8 kvadratgrader (nr 52 av 88) |
| Ljusstarkaste stjärna | Vega (magnitud 0,03) |
| Stjärnor för blotta ögat | 37 st ljusare än magnitud 6 |
| Bäst att se | Juli |
| Från Stockholm | Ja, max 78,1° över horisonten |
Area och koordinater beräknade ur IAU:s stjärnbildsgränser. Stjärndata från HYG-katalogen.
Så hittar du Lyran
Leta högt i öster på kvällen i juni, eller nästan rakt upp i augusti. Vega är så pass ljusstark att den syns även från stadscentrum och är oftast den första stjärnan som tänds på sommarhimlen.
Strax nedanför Vega ligger fyra svagare stjärnor i en liten sned fyrkant – det är själva lyran. Hela stjärnbilden får plats i en utsträckt hand.
Vega är ett av Sommartriangelns tre hörn, tillsammans med Deneb i Svanen och Altair i Örnen. Vega är den ljusstarkaste av de tre.
Syns Lyran från Sverige?
Lyran syns i sin helhet från hela Sverige och står som högst 78 grader över horisonten från Stockholm. Från Kiruna är stjärnbilden cirkumpolär och går aldrig ner.
Bäst står den i juli, mitt i den svenska ljusnattsperioden. Vega klarar sig ändå: den är ljusstark nog att synas mot en halvljus himmel, och är därför sommarens naturliga riktmärke. Den svagare lyran kräver däremot mörkare kvällar i augusti och september.
Vega passerar nära zenit sett från mellersta Sverige, vilket ger den bästa möjliga sikt genom atmosfären. Det är en av anledningarna till att just Vega länge användes som referensstjärna när astronomer definierade magnitudskalan.
Stjärnorna i Lyran
Vega lyser med magnitud 0,03 och är himlens femte ljusaste stjärna, på 25 ljusårs avstånd. Den roterar så snabbt att den plattats ut vid polerna – ett varv tar under ett dygn, mot solens knappa månad.
Vega har en ovanlig plats i astronomins historia. Den var den första stjärna som fotograferades, redan 1850, och blev nollpunkten i magnitudskalan: definitionsmässigt magnitud noll.
Epsilon Lyrae strax intill Vega kallas dubbeldubbelstjärnan. Skarp syn delar den i två, och ett litet teleskop delar var och en av dem i två till – fyra stjärnor som hör ihop.
Att titta efter i Lyran
Ringnebulosan (M57) ligger mellan de två nedre lyrstjärnorna och är himlens mest kända planetariska nebulosa: en rökring av gas som en döende stjärna blåst av sig. Den kräver teleskop, men även ett litet visar ringen tydligt.
Trots namnet har planetariska nebulosor inget med planeter att göra. Namnet kommer av att de i 1700-talets teleskop såg ut som små runda planetskivor. Det är det öde som väntar solen om ungefär fem miljarder år.
Meteorsvärmen lyriderna kulminerar kring 22 april, med stjärnfall som tycks stråla ut från stjärnbilden. Den är blygsam men gammal: kinesiska källor beskriver den redan för 2 700 år sedan.
Orfeus lyra och den kommande polstjärnan
Lyran sägs vara instrumentet som Orfeus spelade så vackert på att träden lutade sig fram för att lyssna. När han dödats placerades lyran på himlen av Zeus.
Vega har en framtid som få stjärnor kan matcha. Jordaxelns långsamma vickning gör att himmelspolen vandrar, och om drygt elva tusen år är det Vega – inte Polaris – som står i norr. Den var polstjärna senast för omkring fjortontusen år sedan.
Namnet Vega kommer av ett arabiskt uttryck för den störtande örnen, en påminnelse om att stjärnbilden i vissa traditioner setts som en fågel snarare än ett instrument.
Visste du att …?
- Vega definierade en gång magnitudskalans nollpunkt – all annan ljusstyrka mättes mot den.
- Om drygt elva tusen år har jordaxelns vickning gjort Vega till polstjärna i Polaris ställe.
- Ringnebulosan visar vad som händer med en stjärna av solens typ när den dör: de yttre lagren blåses bort och lämnar en glödande kärna.
Vanliga frågor om Lyran
Vilken är den ljusaste stjärnan på sommarhimlen?
Vega i Lyran, med magnitud 0,03. Den är himlens femte ljusaste stjärna och står nästan rakt upp under svenska sommarnätter.
Vad är Sommartriangeln?
En asterism av tre ljusa stjärnor i skilda stjärnbilder: Vega i Lyran, Deneb i Svanen och Altair i Örnen. Den dominerar sommar- och höstkvällarnas himmel.
Var ligger Ringnebulosan?
Mellan de två nedre stjärnorna i lyrans fyrkant. Den syns inte för blotta ögat men visar sin karakteristiska ring redan i ett litet teleskop.
Källor
Sidan uppdaterades i augusti 2026.