Luftpumpen hedrar den maskin som avgjorde en av 1600-talets stora vetenskapliga strider: går det att skapa tomrum? Med luftpumpen kunde Robert Boyle visa att ljud inte färdas i vakuum och att lågor slocknar utan luft. Från Sverige skrapar stjärnbilden horisonten på vinterkvällarna.
| Latinskt namn | Antlia |
|---|---|
| Genitivform | Antliae |
| IAU-förkortning | Ant |
| Area | 238,8 kvadratgrader (nr 62 av 88) |
| Ljusstarkaste stjärna | Alp Antliae (magnitud 4,28) |
| Stjärnor för blotta ögat | 23 st ljusare än magnitud 6 |
| Bäst att se | Februari |
| Från Stockholm | Delvis, max 5,9° över horisonten |
Area och koordinater beräknade ur IAU:s stjärnbildsgränser. Stjärndata från HYG-katalogen.
Så hittar du Luftpumpen
Leta lågt i söder på vinter- och vårkvällarna, under Vattenormens kropp och väster om Kompassen.
Ingen stjärna når magnitud 4,3, så det finns ingen figur att känna igen. Från Sverige når bara stjärnbildens nordligaste del över horisonten.
Den ljusaste stjärnan kräver att man kommer söder om ungefär 59 graders nordlig bredd – alltså i praktiken hela Sverige utom de allra nordligaste delarna, men bara någon grad över horisonten.
Syns Luftpumpen från Sverige?
Luftpumpen är formellt delvis synlig från Sverige, men läget är så lågt och stjärnorna så svaga att den i praktiken inte går att urskilja.
Bästa tiden är februari och mars, lågt i söder. Fri sydhorisont och riktigt mörk himmel är minimikrav, och även då är det ett tålamodsprojekt.
Från Medelhavet blir stjärnbilden genast användbar, och därifrån är också Antliadvärgen inom räckhåll för större teleskop.
Stjärnorna i Luftpumpen
Ljusstarkast är alfa Antliae med magnitud 4,28, en orange jätte. Ingen stjärna i stjärnbilden bär egennamn.
Med 23 stjärnor ljusare än magnitud 6 på 239 kvadratgrader är Luftpumpen en av de tommare stjärnbilderna.
Området ligger bort från Vintergatans plan, vilket förklarar stjärnfattigdomen – men också ger fri sikt ut mot galaxerna.
Att titta efter i Luftpumpen
Antliadvärgen är en liten galax omkring fyra miljoner ljusår bort, upptäckt så sent som 1997. Den ligger i utkanten av vår lokala grupp och är ett av de senast tillkomna medlemsförslagen.
Antliahopen är en galaxhop omkring 130 miljoner ljusår bort, en av de närmaste efter Virgo- och Fornaxhoparna.
Alla objekt i stjärnbilden kräver teleskop och står lågt från Sverige.
Maskinen som skapade tomrum
Lacaille införde stjärnbilden under sin kartläggning från Godahoppsudden 1751–1752 och kallade den Antlia Pneumatica, luftpumpen.
Instrumentet var vid tiden ungefär hundra år gammalt och hade förändrat fysiken. Otto von Guericke konstruerade den första fungerande vakuumpumpen på 1650-talet, och Robert Boyle byggde vidare på idén i experiment som visade att ljud inte färdas i vakuum, att lågor slocknar utan luft och att levande djur inte överlever i den.
Att skapa tomrum ansågs dessförinnan omöjligt – Aristoteles hade lärt ut att naturen avskyr ett vakuum. Luftpumpen avgjorde frågan experimentellt, och Lacaille satte maskinen på himlen som en av upplysningens segrar.
Visste du att …?
- Luftpumpen avgjorde experimentellt om vakuum kan existera – något Aristoteles hade förnekat i nästan två tusen år.
- Antliadvärgen upptäcktes så sent som 1997 och är en av de senast funna galaxerna i vårt närområde.
- Från Sverige når stjärnbilden bara någon grad över horisonten och är i praktiken osynlig.
Vanliga frågor om Luftpumpen
Varför heter stjärnbilden Luftpumpen?
Lacaille namngav den efter vakuumpumpen, ett instrument som på 1600-talet bevisade att tomrum kan skapas – i strid med den aristoteliska läran att naturen avskyr ett vakuum.
Syns Luftpumpen från Sverige?
Formellt når nordkanten över horisonten, men läget är så lågt och stjärnorna så svaga att stjärnbilden i praktiken inte går att urskilja härifrån.
Vad är Antliadvärgen?
En liten galax omkring fyra miljoner ljusår bort, upptäckt 1997. Den ligger i utkanten av vår lokala grupp och är ett av de senaste tillskotten bland kända grannar.
Källor
Sidan uppdaterades i augusti 2026.