Kompassen är den enda av Lacailles instrumentstjärnbilder som placerades medvetet i förhållande till en äldre figur – vid masten på skeppet Argo Navis. Här ligger också T Pyxidis, en stjärna som exploderar med några decenniers mellanrum och som astronomer följer noga. Från Sverige skrapar stjärnbilden horisonten.
| Latinskt namn | Pyxis |
|---|---|
| Genitivform | Pyxidis |
| IAU-förkortning | Pyx |
| Area | 221,5 kvadratgrader (nr 65 av 88) |
| Ljusstarkaste stjärna | Alp Pyxidis (magnitud 3,68) |
| Stjärnor för blotta ögat | 18 st ljusare än magnitud 6 |
| Bäst att se | Februari |
| Från Stockholm | Delvis, max 13,1° över horisonten |
Area och koordinater beräknade ur IAU:s stjärnbildsgränser. Stjärndata från HYG-katalogen.
Så hittar du Kompassen
Leta lågt i söder på vinter- och vårkvällarna, öster om Akterskeppet och norr om Seglet.
Tre stjärnor kring magnitud 3,7 och 4,2 bildar en kort rad. Det är hela stjärnbilden, och från Sverige når bara den norra delen över horisonten.
Den ljusaste stjärnan kräver att man kommer söder om ungefär 57 graders nordlig bredd – alltså Götaland eller söderut, och även där bara några grader upp.
Syns Kompassen från Sverige?
Kompassen är delvis synlig från Sverige men mycket lågt. Från Skåne med fri sydhorisont finns en chans på den ljusaste stjärnan; norrut försvinner den.
Bästa tiden är februari och mars. Dis och horisontljus är de största hindren.
Från Medelhavet står stjärnbilden bekvämt, och därifrån blir även T Pyxidis nåbar för den som har teleskop och rätt tajming.
Stjärnorna i Kompassen
Ljusstarkast är alfa Pyxidis med magnitud 3,68, en blå jätte. Ingen stjärna i stjärnbilden bär egennamn.
T Pyxidis är en återkommande nova: en vit dvärg som suger materia från en följeslagare tills ytan tänder i en explosion. Den har brutit ut 1890, 1902, 1920, 1944, 1967 och 2011.
Systemet är intressant därför att den vita dvärgen tycks bli tyngre för varje utbrott. Om den når gränsen där den inte längre kan bära sin egen massa väntar en supernova – vilket gör T Pyxidis till en av de närmare kandidaterna.
Att titta efter i Kompassen
Stjärnbilden saknar Messierobjekt. Ett par öppna stjärnhopar och avlägsna galaxer finns men kräver teleskop.
T Pyxidis är det verkliga objektet att hålla ögonen på. Vid utbrottet 2011 gick den från magnitud 15 till 6,4 på några dygn – nästan synlig för blotta ögat.
Med i genomsnitt drygt tjugo år mellan utbrotten är nästa i tur någon gång under 2030-talet, men systemet har varit oregelbundet förr.
Kompassen vid masten
Lacaille införde stjärnbilden under sin kartläggning från Godahoppsudden 1751–1752 och kallade den Pyxis Nautica, sjökompassen.
Placeringen är medveten. Stjärnbilden ligger där masten på Argo Navis hade ritats, och Lacaille lät därmed skeppet få en kompass – det instrument som gjorde hans egen resa till Godahoppsudden möjlig.
Ironin är att kompassen är en betydligt senare uppfinning än det mytologiska skeppet. Lacaille var medveten om det; för honom var poängen att sätta navigationens verktyg intill navigationens myt.
Visste du att …?
- Kompassen placerades exakt där masten på skeppet Argo Navis hade ritats – Lacaille gav skeppet ett navigationsinstrument.
- T Pyxidis har exploderat sex gånger sedan 1890 och blir tyngre för varje utbrott – på sikt en supernovakandidat.
- Vid utbrottet 2011 gick stjärnan från magnitud 15 till 6,4 på några dygn.
Vanliga frågor om Kompassen
Varför ligger Kompassen där den ligger?
Lacaille placerade den vid masten på skeppet Argo Navis, så att skeppet skulle få ett navigationsinstrument. Placeringen är alltså medveten i förhållande till den äldre figuren.
Vad är T Pyxidis?
En återkommande nova som exploderat sex gånger sedan 1890, senast 2011. Den vita dvärgen tycks bli tyngre för varje utbrott, vilket gör systemet till en supernovakandidat.
Syns Kompassen från Sverige?
Bara marginellt och bara från landets södra delar, lågt i söder på vinter- och vårkvällarna med helt fri sydhorisont.
Källor
Sidan uppdaterades i augusti 2026.