Jordens historia delas in i geologiska tidsåldrar efter vad som har lagrats i berggrunden. De största enheterna kallas eoner: hadeikum, arkeikum, proterozoikum och fanerozoikum. Fanerozoikum, de senaste 539 miljoner åren, delas i sin tur in i tre eror och tolv perioder, från kambrium till kvartär. Jorden är omkring 4,5 miljarder år gammal. De flesta av de perioder som namngetts omfattar bara den sista åttondelen av den tiden.
Tidsskalan i en bild
- Hadeikum4 567 miljoner år sedan
Jorden bildas ur stoft och gas runt den unga solen. Ytan är het och bombarderas av meteoriter.
- Arkeikum4 031 miljoner år sedan
De första kontinenterna och de första encelliga livsformerna. Bakterier börjar bilda syre.
- Proterozoikum2 500 miljoner år sedan
Syre fyller atmosfären och de första flercelliga organismerna dyker upp. Det mesta av Sveriges berggrund bildas.
- Kambrium538,8 miljoner år sedan
Djurlivet exploderar i mångfald. Paleozoikum, fornlivets tid, börjar.
- Ordovicium486,9 miljoner år sedan
Havsliv med bläckfiskar och trilobiter. Kalkstenen på Öland bildas.
- Silur443,1 miljoner år sedan
Korallrev i tropiska hav. Gotlands kalksten är resterna av ett sådant rev.
- Devon419,6 miljoner år sedan
Fiskarnas tid. De första fyrfotadjuren tar sig upp på land. Siljansringen skapas av ett meteoritnedslag.
- Karbon358,9 miljoner år sedan
Stora sumpskogar som blir till dagens stenkol.
- Perm298,9 miljoner år sedan
Superkontinenten Pangea. Perioden slutar med jordens största massutdöende.
- Trias251,9 miljoner år sedan
Medeltiden, mesozoikum, börjar. De första dinosaurierna och däggdjuren.
- Jura201,4 miljoner år sedan
Dinosaurierna dominerar på land.
- Krita143,1 miljoner år sedan
Blomväxterna sprider sig. Perioden slutar med nedslaget som dödar dinosaurierna.
- Paleogen66 miljoner år sedan
Nytiden, kenozoikum, börjar. Däggdjuren tar över.
- Neogen23 miljoner år sedan
Gräsmarker breder ut sig och de första människoaporna utvecklas.
- Kvartär2,58 miljoner år sedan
Istiderna och människans tid. Inlandsisen formar Sveriges landskap.
Gränserna sätts av Internationella stratigrafiska kommissionen och justeras när nya mätningar görs. Åren i tidslinjen följer den senaste versionen av den internationella tidsskalan.
Eoner, eror, perioder och epoker
| Nivå | Exempel | Ungefärlig längd |
|---|---|---|
| Eon | Fanerozoikum | Hundratals miljoner till miljarder år |
| Era | Mesozoikum | Tiotals till hundratals miljoner år |
| Period | Jura | Tiotals miljoner år |
| Epok | Holocen | Tusentals till miljontals år |
De tre erorna i fanerozoikum har namn efter livet: paleozoikum betyder fornlivets tid, mesozoikum medeltidens liv och kenozoikum nytidens liv. Gränserna mellan dem markeras av två av de största massutdöendena i jordens historia.
Trias, jura och krita
Mesozoikums tre perioder är dinosauriernas tid. Trias började för ungefär 252 miljoner år sedan, direkt efter det stora utdöendet vid slutet av perm. Under jura dominerade dinosaurierna på land. Krita slutade för 66 miljoner år sedan när en asteroid slog ned på Yucatánhalvön i Mexiko.
Namnen kommer från berggrunden. Trias kommer av att lagren i Tyskland delas i tre delar, jura av Jurabergen mellan Frankrike och Schweiz och krita av de vita kritklipporna i bland annat England och Danmark.
Hadeikum: den okända början
Hadeikum är jordens första eon, från bildningen för omkring 4,57 miljarder år sedan till ungefär 4 miljarder år sedan. Namnet kommer från den grekiska underjorden Hades och syftar på en het, oroande värld med vulkaner och meteoritnedslag. Nästan inga bergarter finns kvar från den tiden.
Jordens tidsåldrar i svensk berggrund
- Proterozoikum. Större delen av den svenska berggrunden bildades för mellan omkring 1,9 och 1,7 miljarder år sedan.
- Ordovicium. Kalkstenen på Öland och i Västergötland bildades på havsbottnen. Den rymmer fossil av bläckfisken ortoceratit.
- Silur. Gotlands kalksten är resterna av korallrev i ett varmt hav.
- Devon. För omkring 377 miljoner år sedan bildades Siljansringen i Dalarna vid ett meteoritnedslag.
- Kvartär. Inlandsisen formade landskapet med rullstensåsar, moräner och tusentals sjöar.
Mer om nedslaget i Dalarna finns på sidan om meteoriter.
De fem stora massutdöendena
| Utdöende | Ungefär när |
|---|---|
| Slutet av ordovicium | 445 miljoner år sedan |
| Sen devon | 372 och 359 miljoner år sedan |
| Slutet av perm, det största | 252 miljoner år sedan |
| Slutet av trias | 201 miljoner år sedan |
| Slutet av krita | 66 miljoner år sedan |
Vanliga frågor
Vilken tidsålder lever vi i?
Perioden kvartär och epoken holocen, som började efter den senaste istiden för omkring 11 700 år sedan.
Hur gammal är jorden?
Omkring 4,5 miljarder år, enligt dateringar av meteoriter och de äldsta mineralen.
Vad är skillnaden mellan paleogen och neogen?
Båda tillhör kenozoikum. Paleogen varade från 66 till 23 miljoner år sedan och neogen från 23 till 2,58 miljoner år sedan.
Källor
- Wikipedia: Geologic time scale, med gränser enligt Internationella stratigrafiska kommissionen.
- Wikipedia: Siljan Ring.