Dysprosium (Dy) är grundämne nummer 66 – lantanoiden vars namn betyder svåråtkomlig, och som elektrifieringen gjort mer eftertraktad än någonsin. Det är dysprosium som håller neodymmagneterna i schack när elbilsmotorer och vindkraftgeneratorer blir varma – och tillgången är precis så knepig som namnet antyder.
| Atomnummer | 66 |
|---|---|
| Kemiskt tecken | Dy |
| Atommassa | 162,5 u |
| Ämnesklass | Lantanoider |
| Placering | Lantanoid · Period 6 |
| Tillstånd (rumstemperatur) | Fast |
| Smältpunkt | 1 412 °C |
| Kokpunkt | 2 567 °C |
| Densitet | 8,55 g/cm³ |
| Elektronegativitet (Pauling) | 1,22 |
| Elektronkonfiguration | [Xe]6s2 4f10 |
| Upptäckt (år) | 1886 |
Data: PubChem, National Institutes of Health (NIH).
Egenskaper
Dysprosium är en silverglänsande, mjuk lantanoid med mycket starka magnetiska egenskaper vid låga temperaturer. Den kommersiella nyckelrollen är dock omvänd: inlegerat i neodym-järn-bor-magneter höjer dysprosium temperaturen där magneten börjar tappa sin kraft – avgörande i heta motorer.
Var finns dysprosium?
Dysprosium hör till de tunga lantanoiderna och utvinns huvudsakligen ur jonadsorptionsleror i södra Kina, med små volymer och koncentrerad försörjning. Ämnet står därför i toppskiktet på EU:s och USA:s listor över kritiska råvaror.
Vad används dysprosium till?
Magneterna dominerar: några procent dysprosium i neodymmagneter gör dem pålitliga i elbilsmotorer, vindkraftgeneratorer och elverktyg som arbetar varmt. Dysprosium används också i kontrollstavar för kärnreaktorer, i lasermaterial och i belysningens metallhalogenlampor.
Upptäckten av dysprosium
Fransmannen Paul-Émile Lecoq de Boisbaudran – vid det här laget rutinerad grundämnesjägare med gallium och samarium på meritlistan – ringade 1886 in ännu en lantanoid efter en lång rad mödosamma separationer. Namnet blev en suck av lättnad: dysprositos, grekiska för svår att komma åt.
Visste du att …?
- Namnet dysprosium är kemistens suck – grekiska för svåråtkomlig, efter de ändlösa separationer som krävdes för att renframställa ämnet.
- Utan några procent dysprosium skulle elbilens magneter tappa kraft i motorvärmen – ämnet höjer arbetstemperaturen rejält.
- Dysprosium hör till de råvaror väst oroar sig mest för: produktionen är liten och nästan helt koncentrerad till Kina.
Vanliga frågor om dysprosium
Varför tillsätts dysprosium i magneter?
Neodymmagneter försvagas när de blir varma. Dysprosium höjer den kritiska temperaturen, så att magneterna behåller kraften i elmotorer, generatorer och verktyg som arbetar hett.
Vem upptäckte dysprosium?
Paul-Émile Lecoq de Boisbaudran 1886 i Paris, efter en beryktat mödosam kedja av kemiska separationer – därav namnet svåråtkomlig.
Varför är dysprosium en kritisk råvara?
Efterfrågan från el- och vindkraftsmagneter växer snabbt medan brytningen är liten och geografiskt koncentrerad. Ersättningsmaterial och återvinning är därför heta forskningsfält.
Källor
Sidan uppdaterades i augusti 2026.