Selen (Se) – grundämne nummer 34

Selen (Se) är grundämne nummer 34 – ämnet som fick månens namn och som upptäcktes av självaste Berzelius. Fyndet gjordes 1817 i slammet från en svensk svavelsyrafabrik, och namnet är en himmelsk ordlek: grannämnet tellur var döpt efter jorden, så det nya ämnet fick heta selen efter månen. I dag är selen både industriråvara och livsnödvändigt spårämne.

Atomnummer34
Kemiskt teckenSe
Atommassa78,97 u
ÄmnesklassIckemetaller
PlaceringGrupp 16 · Period 4
Tillstånd (rumstemperatur)Fast
Smältpunkt220,5 °C
Kokpunkt684,9 °C
Densitet4,809 g/cm³
Elektronegativitet (Pauling)2,55
Elektronkonfiguration[Ar]4s2 3d10 4p4
Upptäckt (år)1817

Data: PubChem, National Institutes of Health (NIH).

Egenskaper

Selen finns i flera former, från rött pulver till grå halvmetallisk kristall, och delar kemisk familj med svavel. Den grå formens paradnummer är fotoledning: selen leder ström bättre när det belyses. Den egenskapen gjorde ämnet till hjärtat i tidiga ljusmätare, fotoceller och kopiatorer.

Bohr-modell av selen34
Förenklad Bohr-modell av selen: 34 protoner i kärnan och elektronerna fördelade 2–8–18–6 på 4 skal. Inte skalenlig.

Var finns selen?

Selen följer svavel i naturen och utvinns nästan uteslutande som biprodukt vid elektrolytisk raffinering av koppar. Halterna i mark varierar stort i världen – de svenska jordarna är naturligt selenfattiga, och därför selenberikas foder till svenska husdjur.

Vad används selen till?

Glasindustrin är en storanvändare: selen både avfärgar glas och ger, i annan dosering, rubinrött signalglas. Selen ingår i tunnfilmssolceller och likriktare, i legeringar och gödselmedel – och som kosttillskott och foderberikning, eftersom kroppens antioxidantenzymer kräver selen.

Upptäckten av selen

Jöns Jacob Berzelius undersökte 1817 ett rödaktigt slam som samlades i blykamrarna vid en svavelsyrafabrik han var delägare i. Först misstänkte han tellur, men insåg att det rörde sig om ett nytt grundämne – och döpte det till selen efter månen, Selene, som en pendang till tellur, uppkallat efter jorden. Ännu en pusselbit i den svenska grundämnesjaktens guldålder.

Visste du att …?

  • Namnet är en ordlek på himlavalvet: tellur kommer av latinets tellus, jorden – så Berzelius döpte sitt nya syskonämne efter månen.
  • Selen leder ström bättre i ljus än i mörker – principen bakom 1900-talets ljusmätare och de första kopiatorerna.
  • Sveriges jordar är naturligt selenfattiga, och därför får svenska kor, grisar och höns selen via fodret.

Vanliga frågor om selen

Vem upptäckte selen?

Jöns Jacob Berzelius, 1817, i slammet från en svensk svavelsyrafabrik. Han gav ämnet månens namn som motsvarighet till det jordnamngivna tellur.

Varför behöver kroppen selen?

Selen ingår i enzymer som skyddar cellerna mot oxidativ stress och behövs för bland annat immunförsvar och sköldkörtel. Både brist och kraftigt överskott är skadligt, så tillskott ska följa rekommenderade doser.

Vad används selen till i dag?

Främst i glasindustrin, i solceller och likriktare, i legeringar samt som berikning i foder och kosttillskott.

Källor

Sidan uppdaterades i augusti 2026.