Varför har vi årstider? Jordaxelns lutning förklarad

Vi har årstider eftersom jordaxeln lutar 23,4 grader mot jordens bana runt solen. Axeln pekar hela tiden åt samma håll i rymden, så under halva året lutar norra halvklotet mot solen och under den andra halvan bort från den. När Sverige lutar mot solen står den högre på himlen, dagarna är längre och marken värms upp. Då är det sommar. När vi lutar bort blir det vinter.

Det är inte avståndet till solen som styr. Jorden är som närmast solen i början av januari, mitt i den svenska vintern.

SolenNSommarsolstånd21 juniNVårdagjämning20 marsNVintersolstånd21 decNHöstdagjämning23 sep
Jordaxeln lutar 23,4 grader och pekar hela tiden åt samma håll i rymden. I juni lutar norra halvklotet mot solen, i december bort från den. Den mörka halvan är natt.

Två skäl till att sommaren blir varm

Lutningen påverkar solljuset på två sätt. Det första är vinkeln. När solen står högt träffar strålarna marken mer rakt. Samma mängd ljus koncentreras på en mindre yta. När solen står lågt sprids ljuset ut över en större yta och värmer mindre per kvadratmeter.

Det andra är dagens längd. I Stockholm är solen uppe i nästan 18 timmar och 40 minuter vid midsommar men bara drygt 6 timmar vid jul. Långa dagar ger marken lång tid att värmas och kort tid att svalna.

Avståndet till solen spelar nästan ingen roll

Jordens bana är nästan en cirkel. År 2026 var jorden närmast solen den 3 januari, omkring 147,1 miljoner kilometer bort. I början av juli är den längst bort, ungefär 152 miljoner kilometer. Skillnaden är bara drygt tre procent. Den största närheten inträffar till på köpet när det är vinter på norra halvklotet.

Om avståndet styrde skulle hela jorden ha sommar samtidigt. I stället är det tvärtom på södra halvklotet. När vi firar midsommar är det vinter i Australien, Argentina och Sydafrika.

Solstånd och dagjämningar

Fyra punkter i jordens bana markerar de astronomiska årstiderna. Vid solstånden lutar en av polerna så mycket som möjligt mot solen. Vid dagjämningarna lutar ingen av dem mot solen. Dag och natt är då ungefär lika långa över hela jorden.

Händelse20262027
Vårdagjämning20 mars 15.4620 mars 21.24
Sommarsolstånd21 juni 10.2421 juni 16.10
Höstdagjämning23 september 02.0523 september 08.01
Vintersolstånd21 december 21.5022 december 03.42

Tiderna är svensk tid, med sommartid under sommarhalvåret. Efter vintersolståndet blir dagarna längre igen. Kring vårdagjämningen växer de i Stockholm med drygt fem minuter per dygn.

Meteorologiska årstider: när kommer sommaren?

Meteorologer räknar inte med kalendern utan med temperaturen. SMHI definierar årstiderna efter dygnets medeltemperatur:

  • Vinter när dygnsmedeltemperaturen varaktigt är 0 grader eller lägre.
  • Vår och höst när den ligger mellan 0 och 10 grader.
  • Sommar när den varaktigt är 10 grader eller högre.

Varaktigt betyder sju dygn i följd för våren och fem dygn i följd för de andra årstiderna. Årstiden räknas från det första av dessa dygn.

Därför kommer sommaren vid olika tid i olika delar av landet. I Västra Götaland brukar den komma under första halvan av maj, i Munka-Ljungby i Skåne i genomsnitt den 3 maj. I Norrlands fjälltrakter kan den dröja till midsommar eller ännu längre. Vid de högsta fjällstationerna, som Tarfala och Åreskutan, blir det i genomsnitt aldrig någon sommar alls.

Varför är juli varmare än juni?

Solen står högst vid midsommar, men den varmaste tiden kommer några veckor senare. Hav, sjöar och mark lagrar värme. De fortsätter att värmas upp så länge de får mer energi än de förlorar, vilket de gör en bra bit in i juli. På samma sätt är februari ofta kallare än december.

Hur ser dagarna ut där du bor?

Ju längre norrut, desto större skillnad mellan sommar och vinter. Välj din ort och ett datum så ser du soluppgång, solnedgång och hur dagens längd förändras under året.

När går solen upp och ner?

Välj ort och datum. Tiderna räknas i din webbläsare och gäller fri horisont, i svensk tid med sommartid när den gäller.

Mer om midnattssol, polarnatt och var solen går upp finns på sidan om solens upp- och nedgång.

Årstider på andra planeter

Mars lutar ungefär 25 grader och har därför årstider som liknar jordens, fast dubbelt så långa eftersom ett marsår är nästan två jordår. Uranus ligger nästan på sidan med en lutning på omkring 98 grader. Där får polerna 42 år av sol följt av 42 år av mörker. Mer om planeterna finns på sidan om solsystemet.

Vanliga frågor

Varför har vi årstider?

För att jordaxeln lutar 23,4 grader. Halva året lutar norra halvklotet mot solen och får mer och rakare solljus.

Är jorden närmare solen på sommaren?

Nej. Jorden är närmast solen i början av januari, under den svenska vintern.

När blir dagarna längre?

Efter vintersolståndet den 21 eller 22 december. Ökningen är som snabbast kring vårdagjämningen i mars.

När börjar sommaren enligt SMHI?

Den första av fem dagar i följd med en dygnsmedeltemperatur på minst 10 grader.

Källor

Senast uppdaterad