Lilla hästen är himlens näst minsta stjärnbild och en av de mest anonyma – tre svaga stjärnor i en liten triangel. Ändå hör den till Ptolemaios antika 48, vilket är svårt att förklara med annat än att området behövde ett namn. Från Sverige står den bra till på sensommaren, men du får leta.
| Latinskt namn | Equuleus |
|---|---|
| Genitivform | Equulei |
| IAU-förkortning | Equ |
| Area | 70,6 kvadratgrader (nr 87 av 88) |
| Ljusstarkaste stjärna | Kitalpha (magnitud 3,92) |
| Stjärnor för blotta ögat | 12 st ljusare än magnitud 6 |
| Bäst att se | Augusti |
| Från Stockholm | Ja, max 43,7° över horisonten |
Area och koordinater beräknade ur IAU:s stjärnbildsgränser. Stjärndata från HYG-katalogen.
Så hittar du Lilla hästen
Leta strax väster om Pegasus nos, mellan Delfinen och den stora hästen. Området är litet och stjärnfattigt.
Tre stjärnor kring magnitud 4 och 4,5 bildar en trubbig triangel. Det är hela stjärnbilden – 71 kvadratgrader, mindre än någon annan utom Södra korset.
Enif i Pegasus nos är den bästa utgångspunkten. Lilla hästen ligger en handsbredd västerut från den.
Syns Lilla hästen från Sverige?
Lilla hästen syns i sin helhet från hela Sverige och når 44 grader över horisonten från Stockholm. Augusti är bästa månad.
Sensommar och tidig höst är rätt tid: nätterna mörknar, och stjärnbilden står bekvämt i söder på kvällen. Tidigare på sommaren är stjärnorna för svaga för ljusnatten.
Detta är en stjärnbild man letar upp för sakens skull snarare än för utsikten. Har du hittat Lilla hästen har du en av himlens svåraste kryss i loggboken.
Stjärnorna i Lilla hästen
Kitalpha, magnitud 3,92, är ljusstarkast. Namnet betyder hästdelen på arabiska – ett minne av att stjärnbilden setts som en del av en häst snarare än en hel.
Med bara tolv stjärnor ljusare än magnitud 6 hör Lilla hästen till de stjärnfattigaste av alla 88.
Kitalpha är en gul jätte omkring 190 ljusår bort, en stjärna som passerat sin medelålder och börjat svälla.
Att titta efter i Lilla hästen
Stjärnbilden saknar helt ljusstarka djuprymdsobjekt och har inga Messierobjekt. De galaxer som finns är svaga och kräver teleskop.
Det finns heller inga meteorsvärmar eller kända ljusstarka variabler här.
Värdet ligger i sammanhanget. Lilla hästen är ett bra exempel på hur IAU:s gränsdragning 1930 fungerade: varje kvadratgrad av himlen måste tillhöra någon stjärnbild, även de tomma.
Fölet vid den stora hästens sida
Lilla hästen är enligt myten Celeris, Pegasus bror eller föl, given som gåva av Hermes. En annan version säger att det är hästen som Poseidon slog fram ur marken med sin treudd.
Att stjärnbilden hör till Ptolemaios 48 antika är förbryllande – den innehåller praktiskt taget ingenting. Förklaringen är troligen att området låg mellan flera stora stjärnbilder och behövde en beteckning.
Namnet Kitalpha antyder att indelningen en gång var annorlunda: hästdelen syftar på att stjärnorna sågs som en del av ett större hästmönster tillsammans med Pegasus.
Visste du att …?
- Lilla hästen är himlens näst minsta stjärnbild med 71 kvadratgrader – bara Södra korset är mindre.
- Bara tolv stjärnor i stjärnbilden är ljusare än magnitud 6, vilket gör den till en av de stjärnfattigaste av alla.
- Trots att den nästan inte innehåller något hör den till Ptolemaios antika 48.
Vanliga frågor om Lilla hästen
Hur liten är Lilla hästen?
Den täcker 71 kvadratgrader och är himlens näst minsta stjärnbild. Bara Södra korset, som inte syns från Sverige, är mindre.
Hur hittar jag Lilla hästen?
Utgå från Enif i Pegasus nos och gå en handsbredd västerut. Tre svaga stjärnor bildar en trubbig triangel mellan Pegasus och Delfinen.
Finns det något att titta på i Lilla hästen?
Inte med kikare eller mindre teleskop. Stjärnbilden saknar Messierobjekt och ljusstarka nebulosor – den är intressant främst som kuriosa och gränsdragningsexempel.
Källor
Sidan uppdaterades i augusti 2026.