Svärdfisken rymmer den största delen av Stora magellanska molnet – Vintergatans mest kända följeslagargalax. Här exploderade 1987 den närmaste supernova som setts sedan 1604, och här ligger Tarantelnebulosan, det största stjärnbildningsområde vi känner. Från Sverige är allt detta utom räckhåll.
| Latinskt namn | Dorado |
|---|---|
| Genitivform | Doradus |
| IAU-förkortning | Dor |
| Area | 178,9 kvadratgrader (nr 73 av 88) |
| Ljusstarkaste stjärna | Alp Doradus (magnitud 3,3) |
| Stjärnor för blotta ögat | 18 st ljusare än magnitud 6 |
| Bäst att se | December |
| Från Stockholm | Syns inte |
| Även kallad | Guldfisken |
Area och koordinater beräknade ur IAU:s stjärnbildsgränser. Stjärndata från HYG-katalogen.
Så hittar du Svärdfisken
Från Sverige syns stjärnbilden aldrig. Norra gränsen ligger vid ungefär 41 graders nordlig bredd, alltså södra Italien eller Spanien – och då bara den allra översta kanten.
Stora magellanska molnet kräver att man kommer betydligt längre söderut. På södra halvklotet är det ett av de mest iögonfallande objekten på himlen, ett stort suddigt moln som man först tar för en bit av Vintergatan.
Molnet och Lilla magellanska molnet syns samtidigt, med Lilla vattenormen emellan.
Syns Svärdfisken från Sverige?
Svärdfisken hör till de stjärnbilder som aldrig går att se från Sverige.
För svenska amatörastronomer är Stora magellanska molnet ett av de starkaste argumenten för en observationsresa söderut. Ingen enskild bild av nordhimlen kan mäta sig med det som ryms i det här molnet.
Chile, Namibia och Australien är de vanligaste resmålen för den som vill se det. Från Kanarieöarna är stjärnbilden fortfarande under horisonten.
Stjärnorna i Svärdfisken
Ljusstarkast är alfa Doradus med magnitud 3,30. Stjärnbildens egna stjärnor är blygsamma – dess betydelse ligger helt i galaxen bakom dem.
Namnet Dorado syftar egentligen på guldmakrillen, en tropisk fisk, snarare än svärdfisken. Det svenska namnet är en gammal översättningsvariant som fastnat.
Med 18 stjärnor ljusare än magnitud 6 är stjärnbilden en av de mest anonyma på himlen – och samtidigt en av de mest studerade.
Att titta efter i Svärdfisken
Stora magellanska molnet (LMC) är en dvärggalax omkring 160 000 ljusår bort och den mest studerade galaxen efter vår egen. Den innehåller hundratals miljoner stjärnor och syns med blotta ögat som ett moln flera fullmånsbredder stort.
Supernova 1987A exploderade i molnet den 23 februari 1987 och blev den närmaste supernova som setts sedan Keplers 1604. Den var synlig med blotta ögat i flera månader – men bara från södra halvklotet.
Explosionen blev astronomins genombrott för neutrinoastronomi: några timmar innan ljuset nådde jorden registrerade detektorer i Japan, USA och Sovjetunionen en skur av neutriner från samma riktning. Det var första gången neutriner fångades från en enskild händelse utanför solsystemet, och det bekräftade teorierna om hur en stjärnas kärna kollapsar.
Molnet som Magellan gav namn
Svärdfisken infördes omkring 1598 av Petrus Plancius, baserad på de nederländska sjöfararnas observationer av den södra himlen.
De magellanska molnen bär namn efter Ferdinand Magellans expedition, den första jordomseglingen 1519–1522, vars besättning beskrev dem i sina anteckningar. Molnen var dock kända långt tidigare – den persiske astronomen al-Sufi omtalade dem redan på 900-talet efter uppgifter från sjöfarare i Indiska oceanen.
För folken på södra halvklotet hade de förstås egna namn och betydelser långt innan européerna kom dit.
Visste du att …?
- Supernovan 1987A i Stora magellanska molnet var den närmaste sedan Keplers 1604 och den första där neutriner fångades upp från en enskild händelse.
- Tarantelnebulosan i molnet är det största stjärnbildningsområde vi känner – vore det lika nära som Orionnebulosan skulle det kasta skuggor på jorden.
- Det svenska namnet Svärdfisken bygger på en gammal översättning; det latinska Dorado syftar egentligen på guldmakrillen.
Vanliga frågor om Svärdfisken
Syns Stora magellanska molnet från Sverige?
Nej. Molnet ligger permanent under den svenska horisonten och kräver en resa till södra halvklotet – Chile, Namibia eller Australien är de vanligaste målen.
Vad var supernova 1987A?
En stjärnexplosion i Stora magellanska molnet den 23 februari 1987, den närmaste sedan 1604. Neutriner från explosionen fångades upp några timmar innan ljuset nådde jorden.
Vad är Tarantelnebulosan?
Det största kända stjärnbildningsområdet, beläget i Stora magellanska molnet. Vore det lika nära oss som Orionnebulosan skulle det kasta skuggor på jorden.
Källor
Sidan uppdaterades i augusti 2026.