Cirkelpassaren är himlens fjärde minsta stjärnbild och den sista i Lacailles rad av instrument. Den ligger inklämd intill Alfa Centauri och rymmer Cirkelpassargalaxen – en av de närmaste galaxerna där ett svart hål aktivt slukar materia. Från Sverige syns den aldrig.
| Latinskt namn | Circinus |
|---|---|
| Genitivform | Circini |
| IAU-förkortning | Cir |
| Area | 93,7 kvadratgrader (nr 85 av 88) |
| Ljusstarkaste stjärna | Alp Circini (magnitud 3,18) |
| Stjärnor för blotta ögat | 21 st ljusare än magnitud 6 |
| Bäst att se | Maj |
| Från Stockholm | Syns inte |
| Även kallad | Passaren |
Area och koordinater beräknade ur IAU:s stjärnbildsgränser. Stjärndata från HYG-katalogen.
Så hittar du Cirkelpassaren
Från Sverige går det inte. Cirkelpassaren ligger helt söder om 56 graders sydlig deklination.
Stjärnbildens norra gräns nås söder om ungefär 34 graders nordlig bredd, och den ljusaste stjärnan söder om 25 grader – Kanarieöarna eller söderut.
Från södra halvklotet är den lätt att lokalisera trots sin litenhet: den ligger direkt intill Alfa Centauri i Kentauren.
Syns Cirkelpassaren från Sverige?
Cirkelpassaren hör till de stjärnbilder som aldrig går att se från Sverige.
Den är liten och blek, men läget intill den ljusaste delen av sydhimlen gör att man passerar den så snart man befinner sig söderut.
Med 21 stjärnor ljusare än magnitud 6 på bara 94 kvadratgrader är den ändå förhållandevis tät – Vintergatans band går rakt igenom.
Stjärnorna i Cirkelpassaren
Ljusstarkast är alfa Circini med magnitud 3,18, en av de närmaste snabbt oscillerande stjärnorna av sin typ – den pulserar med en period på några minuter.
Ingen stjärna i stjärnbilden bär egennamn.
Stjärnbilden är himlens fjärde minsta, efter Södra korset, Lilla hästen och Pilen.
Att titta efter i Cirkelpassaren
Cirkelpassargalaxen är en av de närmaste galaxerna med en aktiv kärna – en så kallad Seyfertgalax där ett supermassivt svart hål slukar materia och lyser upp centrum.
Den upptäcktes så sent som på 1970-talet, trots att den är förhållandevis nära, eftersom den ligger bakom Vintergatans stoft i undvikandezonen. Samma stoft som döljer Den store attraktorn gömde alltså en hel galax.
Circinus X-1 är ett röntgendubbelsystem med en neutronstjärna, ett av de mest studerade i sitt slag.
Passaren som slöt cirkeln
Lacaille införde stjärnbilden under sin kartläggning från Godahoppsudden 1751–1752 och kallade den Circinus, cirkelpassaren – ritverktyget som slår cirklar.
Den hör ihop med Vinkelhaken: den ena ritar räta vinklar, den andra cirklar. Tillsammans utgör de ritbordets grundverktyg, och de ligger som grannar på himlen.
Med Cirkelpassaren är Lacailles verkstad komplett. Från Godahoppsudden satte han under två år upp fjorton instrument på himlen – teleskop, mikroskop, luftpump, pendelur, kompass, oktant, ugn, gravstickel, staffli, vinkelhake, passare, nät, bildhuggarateljé och en flodhäst av ett berg. Det är den mest sammanhållna namngivningsinsatsen i himlens historia.
Visste du att …?
- Cirkelpassargalaxen låg gömd bakom Vintergatans stoft och upptäcktes först på 1970-talet trots att den är förhållandevis nära.
- Cirkelpassaren och Vinkelhaken hör ihop som ritbordets grundverktyg och ligger som grannar på himlen.
- Med Cirkelpassaren fullbordade Lacaille sin verkstad: fjorton instrument satta på himlen under två år vid Godahoppsudden.
Vanliga frågor om Cirkelpassaren
Hur liten är Cirkelpassaren?
Den täcker 94 kvadratgrader och är himlens fjärde minsta stjärnbild, efter Södra korset, Lilla hästen och Pilen.
Vad är Cirkelpassargalaxen?
En av de närmaste galaxerna med aktiv kärna, där ett supermassivt svart hål slukar materia. Den upptäcktes först på 1970-talet eftersom den låg dold bakom Vintergatans stoft.
Syns Cirkelpassaren från Sverige?
Nej, aldrig. Stjärnbilden kräver att man befinner sig söder om ungefär 34 graders nordlig bredd, och den ljusaste stjärnan söder om 25 grader.
Källor
Sidan uppdaterades i augusti 2026.