Kameleonten är en av himlens blekaste stjärnbilder, belägen nära den södra himmelspolen. Ingen stjärna når magnitud 4, och figuren är i praktiken osynlig annat än under mycket mörk himmel. Den har ändå ett par saker att komma med: närbelägna stjärnbildningsområden och en följeslagare i form av Flugan, som var kameleontens byte.
| Latinskt namn | Chamaeleon |
|---|---|
| Genitivform | Chamaeleontis |
| IAU-förkortning | Cha |
| Area | 123,8 kvadratgrader (nr 81 av 88) |
| Ljusstarkaste stjärna | Alp Chamaeleontis (magnitud 4,05) |
| Stjärnor för blotta ögat | 19 st ljusare än magnitud 6 |
| Bäst att se | Mars |
| Från Stockholm | Syns inte |
Area och koordinater beräknade ur IAU:s stjärnbildsgränser. Stjärndata från HYG-katalogen.
Så hittar du Kameleonten
Från Sverige går det inte. Kameleonten ligger helt söder om 76 graders sydlig deklination – bland de allra sydligaste stjärnbilderna.
Stjärnbildens norra gräns nås först söder om ungefär 14 graders nordlig bredd, alltså nära ekvatorn. I praktiken krävs södra halvklotet.
Därifrån är den cirkumpolär men svår: fyra svaga stjärnor i en långsmal figur mellan Kölen och den södra polen.
Syns Kameleonten från Sverige?
Kameleonten hör till de stjärnbilder som aldrig går att se från Sverige, och den ligger bland de fem sydligaste av alla.
Rent visuellt är det inte mycket att sakna – detta är en av de tommaste stjärnbilderna på hela himlen.
Dess vetenskapliga värde är däremot betydande: här ligger några av de närmaste områdena där stjärnor föds just nu.
Stjärnorna i Kameleonten
Ljusstarkast är alfa Chamaeleontis med magnitud 4,05. Ingen stjärna i stjärnbilden bär egennamn, och ingen når magnitud 4.
Med 19 stjärnor ljusare än magnitud 6 på 124 kvadratgrader är stjärnbilden gles även med sydliga mått.
Läget nära polen gör att stjärnorna rör sig i små cirklar och står nästan stilla under natten sett från södra halvklotet.
Att titta efter i Kameleonten
Kameleont I är ett mörkt molnkomplex omkring 500 ljusår bort, ett av de närmaste områdena där stjärnor bildas. Det studeras flitigt eftersom närheten gör det möjligt att se enskilda unga stjärnor och deras stoftskivor.
Området har varit ett återkommande mål för både Hubble- och James Webb-teleskopet, som studerat isar och organiska molekyler i molnen.
För blotta ögat och kikare finns däremot ingenting – molnen är mörka och avslöjar sig först i infrarött ljus.
Kameleonten och flugan
Kameleonten infördes omkring 1598 av Petrus Plancius efter de nederländska sjöfararnas observationer under handelsfärderna till Ostindien.
Placeringen är medveten: Flugan ligger strax intill, och kameleonten avbildas med tungan utsträckt mot den. Det är ett av få fall där två av Plancius stjärnbilder bildar en scen tillsammans.
Att kameleonter fångar insekter med tungan var känt i Europa på 1500-talet genom reseskildringar, och Plancius använde kunskapen för att ge de två annars anonyma stjärnbilderna ett sammanhang.
Visste du att …?
- Kameleonten avbildas med tungan utsträckt mot Flugan – de två stjärnbilderna bildar en scen tillsammans.
- Molnkomplexet Kameleont I är ett av de närmaste områdena där stjärnor föds, omkring 500 ljusår bort.
- Ingen stjärna i stjärnbilden når ens magnitud 4.
Vanliga frågor om Kameleonten
Syns Kameleonten från Sverige?
Nej, aldrig. Stjärnbilden ligger bland de fem sydligaste av alla och kräver att man befinner sig nära ekvatorn eller söder därom.
Varför ligger Flugan intill Kameleonten?
Placeringen är medveten. Plancius lät kameleonten sträcka ut tungan mot flugan, ett av få fall där två av hans stjärnbilder bildar en gemensam scen.
Vad är Kameleont I?
Ett mörkt molnkomplex omkring 500 ljusår bort där stjärnor bildas just nu. Det är ett av de närmaste i sitt slag och ett återkommande mål för rymdteleskop.
Källor
Sidan uppdaterades i augusti 2026.