Torium (Th) är grundämne nummer 90 – metallen som bär åskguden Tors namn och kanske kärnkraftens framtid i sina atomer. Upptäckten är svensk: Jöns Jacob Berzelius analyserade 1828 ett norskt mineral och gav det nya ämnet det mest nordiska namn ett grundämne fått. I dag forskas det världen över på toriumbaserade reaktorer.
| Atomnummer | 90 |
|---|---|
| Kemiskt tecken | Th |
| Atommassa | 232,038 u |
| Ämnesklass | Aktinoider |
| Placering | Aktinoid · Period 7 |
| Tillstånd (rumstemperatur) | Fast |
| Smältpunkt | 1 750 °C |
| Kokpunkt | 4 788 °C |
| Densitet | 11,72 g/cm³ |
| Elektronegativitet (Pauling) | 1,3 |
| Elektronkonfiguration | [Rn]7s2 6d2 |
| Upptäckt (år) | 1828 |
Data: PubChem, National Institutes of Health (NIH).
Egenskaper
Torium är en silvergrå, mjuk och svagt radioaktiv metall – halveringstiden för torium-232 är 14 miljarder år, ungefär universums ålder, så aktiviteten är mycket låg. Toriumdioxid har en av de högsta smältpunkterna bland alla oxider, egenskapen bakom både glödstrumpor och specialkeramik.
Var finns torium?
Torium är tre till fyra gånger vanligare än uran i jordskorpan och utvinns främst ur mineralet monazit, ofta som biflöde till de sällsynta jordartsmetallerna. Indien, med världens största monazitstränder, är toriumforskningens stormakt av just det skälet.
Vad används torium till?
Historiskt lyste torium upp världen: gaslyktornas glödstrumpor av toriumdioxid gav 1900-talets städer sitt vita ljus. I dag är kärnbränslespåret det stora: torium-232 kan i reaktorer omvandlas till klyvbart uran-233, en cykel med rikligare råvara och mindre långlivat avfall – Indien och Kina driver utvecklingsprogram, men kommersiella toriumreaktorer återstår att bygga.
Upptäckten av torium
Den norske prästen och mineralogen Morten Esmark hittade ett okänt svart mineral som via hans far nådde Berzelius i Stockholm. År 1828 kunde denne visa att mineralet – sedermera torit – innehöll ett nytt grundämne, som han döpte efter åskguden Tor: ännu en post på Berzelius lista efter cerium, selen, kisel och zirkonium. Att torium var radioaktivt upptäckte Marie Curie och Gerhard Schmidt oberoende av varandra 1898.
Visste du att …?
- Torium är döpt efter åskguden Tor – Berzelius fjärde egna grundämne och periodiska systemets mest vikingaklingande namn.
- Toriums halveringstid är 14 miljarder år – ungefär universums ålder, så jordens toriumförråd har knappt börjat betas av.
- Gaslyktornas vita sken kom från glödstrumpor av toriumdioxid – miljontals satt i bruk innan elljuset tog över.
Vanliga frågor om torium
Kan torium bli framtidens kärnbränsle?
Tekniskt ja: torium-232 omvandlas i reaktorn till klyvbart uran-233, råvaran är rikligare än uran och avfallet mindre långlivat. Utmaningen är ekonomin och tekniken kring en helt ny bränslecykel – Indien och Kina leder utvecklingen.
Vem upptäckte torium?
Jöns Jacob Berzelius 1828 i Stockholm, i ett norskt mineral – hans fjärde grundämnesupptäckt. Namnet valde han efter åskguden Tor.
Är torium farligt?
Metallen är bara svagt radioaktiv tack vare den extrema halveringstiden, men som allt radioaktivt material hanteras den under kontroll – dammet ska inte andas in, och sönderfallskedjan producerar radon.
Källor
- PubChem: Torium (National Institutes of Health)
- Nationalencyklopedin
- Berzeliusdagarna: Berzelius – den svenska kemins fader
Sidan uppdaterades i augusti 2026.